slider_1_mobil
slider_2_mobil
slider_3_mobil

Senaste nytt!

    Använd den stora, breda verktygslådan för hyperaktiva barn

    2016-09-06

    Diagnoserna för aktivitets- och uppmärksamhetsstörning ökar. Det gör även användningen av adhd-mediciner. Håkan Carlsson, tidigare speciallärare och en av grundarna till Sensmotoriskt Centrum i Mjölby reagerar på siffrorna. Han vill att barnen ska behandlas med flera metoder – inte enbart med medicin.

    Allt fler barn får diagnoser. Enligt statistik som tidningen Lärarnas nyheter har tagit fram via Socialstyrelsens patientregister har de så kallade bokstavsdiagnoserna ökat, i vissa fall nära nog fördubblats under en sexårsperiod. 2004 fick runt 300 förskolebarn diagnosen aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, som adhd. 2009  var siffran uppe i nästan 600 fall. Tittar man på alla åldrar har diagnoserna i gruppen ”aktivitets- och uppmärksamhetsstörning” ökat från cirka 5 000 till 27 000 fall under samma period.

    I somras rapporterade Ekot att medicineringen mot adhd ökar kraftigt i Sverige. Under 2010 ordinerades nästan 52 000 svenskar – både vuxna och barn – adhd-medicin, vilket är mer än dubbelt så många som för fem år sedan. Samtidigt finns det stora skillnader mellan läkemedelsordineringen i olika delar av landet, och i vissa län tycks läkarna sätta in medicinering utan att göra en ordentlig utredning innan.

    Många sakkunniga har reagerat både på den ökande diagnostiseringen och den ökande läkemedelstrenden. En av dessa är Håkan Carlsson, pensionerad men fortfarande aktiv speciallärare, skolledare och en av upphovsmännen till Sensmotoriskt Centrum i Mjölby.

    – Debatten kring diagnoser och en eventuell överdiagnostisering är en sak, men att allt fler barn får amfetaminliknande läkemedel mot sina beteendeproblem, ibland utan en ordentlig utredning är upprörande. När det gäller läkemedelsbehandlingen befinner jag mig personligen i en gråzon. I vissa fall och för vissa barn kan sådana läkemedel vara en bra lösning, men min farhåga är att det nu börjar bli den ”enda lösningen”, säger han.

    Håkan Carlsson har arbetat med barn i 40 års tid och har de senaste 25 åren utrett och behandlat runt 3 000 barn på Sensmotoriskt Centrum i Mjölby, som använder en hel palett av pedagogiska och sensomotoriska integreringsverktyg för att hjälpa barn med inlärningsproblem.

    – Innan man överväger att sätta in adhd-mediciner är det oerhört viktigt att försöka förstå barnets specifika behov och att anpassa miljön kring barnet så att det kan leva med sitt funktionshinder. Vi har en enorm verktygslåda som vi kan använda för att hjälpa dessa barn, inte bara ett enda kraftfullt verktyg – för det är så jag ser på utvecklingen som sker med den ökande läkemedelsbehandlingen. Nu använder man ofta en hammare i stället för en pensel när man ska måla, säger han.

    Alla människor är unika och bär på sin egen ryggsäck, så är det naturligtvis även med barn som har inlärningsproblem, låter Håkan Carlsson förstå. Anledningarna till att ett barn har svårt att läsa, ta till sig kunskap eller sitta still och koncentrera sig kan bero på en mängd olika faktorer som man måste ta individuell hänsyn till. Det kan finnas brister både i hem- och skolmiljön, barnets utveckling och mognad kan av olika skäl vara försenad, men inlärnings- och koncentrationsproblem kan också bero på en brist på essentiella (livsnödvändiga) fettsyror som är viktiga för hjärnans funktion.

    – Fortfarande finns det läkare som föreslår att barn med läs- och koncentrationssvårigheter och som är under utredning i ett första steg ska prova att ta fettsyretillskott under ett halvårs tid för att se om de kan göra någon nytta. I vissa fall kan de verkligen göra det, vilket många forskare i flera olika studier visat. Med stöd av deras studier har även jag föreslagit att ge tillskott av fettsyror till de barn som jag har utrett och behandlat.

    Håkan Carlsson berättar att hans intresse för fettsyror väcktes under en kongress i England 1995 då den brittiska forskaren Jacqueline Stordy presenterade sina resultat från en studie där barn med dyslexi och dyspraxi (svårigheter att koordinera rörelser) samt med dåligt mörkerseende förbättrades på samtliga områden efter en tids intag av fettsyror från jättenattljusolja och tonfiskolja.

    – Resultaten hon presenterade var spännande. Som speciallärare kände jag ibland att jag hade misslyckats med mitt arbete. För en del barn med inlärningsproblem fungerade skolarbetet efter en tids pedagogiskt arbete, men för andra barn var det som om någon viktig ingrediens saknades. Vi lyckades aldrig riktigt med de barnen. Efter den kongressen bestämde jag mig för att testa detta – en helt ofarlig metod som förhoppningsvis kunde ge något.

    Håkan Carlsson berättar om den första eleven på Sensmotoriskt Centrum i Mjölby som fick testa tillskott av fettsyror. Det var en pojke som gick i femte klass som hade svårt att läsa, han skruvade på sig och kunde inte koncentrera sig. När testet startade kom pojken, mamman och han själv överens om att de inte skulle berätta om försöket för klassföreståndare, fritidspersonal eller släkt utan de skulle bara iaktta om det blev några förändringar i pojkens resultat och beteende. Under ett halvårs tid tog pojken kapslarna, han klarade sig allt bättre både hemma och i skolan, och sedan avbröts försöket abrupt.

    – Det gör man för att kunna utvärdera om det blir någon skillnad i beteendet. Det tog inte lång tid innan reaktionerna kom: Inom en månad hörde klassföreståndaren, fritidspersonal och pojkens mormor av sig till mamman och undrade vad som hade hänt. Varför började pojken uppvisa sina gamla problem? För oss var det ett kvitto på att fettsyrorna fungerade bra för den här pojken, säger han.

    Fettsyrorna finns bland annat i fet fisk som lax och makrill, och forskning visar att de är livsnödvändiga bland annat för hjärnans och näthinnans funktion. Men det är inte bara fettsyror som kan ha betydelse för barn med inlärningsproblem, det kan övrig kost också ha.

    I ny studie från Nederländerna lät forskarna hyperaktiva barn äta en förenklad, begränsad grundmeny av kött, grönsaker och vatten, kompletterad med bland annat potatis och annan frukt. Syftet var att hålla nere antalet livsmedel och därmed förhoppningsvis utesluta ämnen som skulle kunna orsaka symptomen. Fem veckor senare hamnade nästan två tredjedelar av barnen som åt den starkt begränsade dieten betydligt lägre på en skala som används för att skatta symtom på adhd, rapporterade forskarna i den medicinska tidskriften The Lancet.

    Studiens resultat förvånar inte Håkan Carlsson:

    – Kosten har självfallet stor betydelse, precis som så mycket annat som rör ett barns utveckling. Hjärnan är känslig, särskilt hos barn. Jag anser att vi måste fundera på om det är dagens skolmiljö det finns brister i, om det är kraven på att ta in all information som sköljer över oss som stör. Det kanske inte är barnen det är fel på, utan det nya informationssamhället där till och med treåringar lär sig att surfa på nätet och tonåringar sover för lite på grund av datorspelande.

    – Vi får inte glömma bort att vi är ursprungliga varelser. Människan behöver röra på sig, vara ute i naturen, söka med blicken efter bär och svamp, klättra i träd för att hjärna och kropp ska lära sig att samarbeta, för att lära sig avståndsbedömning och mycket annat. Min åsikt är att vi har gått för långt i diagnostiseringen av barn, och att vi nu tar in beteenden som ligger inom ramen för normalitet.

    Håkan Carlsson betonar ännu en gång att vissa barn mycket väl kan behöva adhd-medicin som en sista åtgärd när man har provat alla andra i den breda verktygslådan:

    – Jag upplever att det finns en fixering vid hyperaktivitet i dag och att det är något vi ska medicinera bort. Men saken är den att det alltid har funnits små busiga barn, i synnerhet pojkar. De kan behöva viss träning för att mogna, däremot inte starka mediciner. Av medicinerna blir barnen visserligen lydiga och sitter still, men jag har också sett barn som har mått dåligt av de biverkningar som finns. De har förlorat all sin kreativitet, spontanitet och humor, de mår illa, kan inte sova och blir helt enkelt likgiltiga. Är det verkligen så vi vill ha det?

    ­Av Elisabet Tapio Neuwirt

    Fettsyror

    Isoleringsmaterialet runt hjärnans nervtrådar är beroende av fleromättade fettsyror. Ett underskott påverkar hjärnan negativt i form av bland annat bristande koncentration och inlärningssvårigheter.

    I dag tror många forskare att den västerländska kosten kan ha betydelse för uppkomsten av bland annat inlärnings- och koncentrationssvårigheter. Problemet anses bestå i att dagens kost innehåller för mycket omega 6 i förhållande till omega 3-fettsyror. För att nå en bättre balans bör man öka intaget av de nyttiga, omättade fettsyrorna omega 3.

    Stora doser omega 6 finns framför allt i spannmål, margariner och industriellt producerat kött (det vill säga djur som i huvudsak föds upp på kraftfoder). Omega 3 hittar man lättast i grönsaker, raps- och linfröolja samt fisk. Allra rikast är feta fiskar som makrill, lax, sardiner och sill.

    De kosttillskott som har studerats mest vid koncentrations- och inlärningsproblem är preparaten eye q och Efalex.

    LÄS MER

    Sex koder

    2016-09-06

    Vi finner inte lyckan – vi skapar den, sägs det. Ingenstans är detta tydligare än i våra relationer. Det må finnas hur bra underlag som helst i form av kärlek och attraktion, men om vi inte ser till att skapa något utifrån detta, så blir det ingen lycka. Psykologen och psykoterapeuten Eva Rusz har i sin nya bok angett sex olika koder som hjälp på vägen till lycka…

    Vi inte bara har relationer, vi är relationer. Vi har relationer med oss själva och med vår omgivning, och hela tiden förändras vi och de. Relationer är basen för vår överlevnad och vårt välmående, precis som för våra vänner djuren, säger hon.
    Eva Rusz är leg. psykolog och leg. kognitiv psykoterapeut. Hon har arbetat med coaching och rådgivning i fråga om relationer i många år och hon har också skrivit böcker på temat. Nyligen kom hennes senaste bok ”Relationskoden” ut. Underrubrikerna ”De sex viktigaste koderna för ett bättre relations- och sexliv” och ”Från evolution till hållbar relation” vittnar om att boken inte ligger i den fåra där de flesta relationsböckerna återfinns, utan skiljer sig en hel del från dem.
    – Från början var min tanke att skriva en vanlig bok om relationer, utifrån mina erfarenheter som människa och terapeut. Men så fångades mitt intresse av hur relationer fungerar i djurvärlden och av neurovetenskap. Och jag blev så intresserad att jag var tvungen att ta med evolutionsperspektivet också. För det präglar faktiskt våra relationer väldigt mycket, berättar hon.

    Ta det lugnt och undersök!
    Större delen av jobbet med att bygga upp en kärleksrelation sägs vara gjort, om vi tar det lugnt i början och försöker ta reda på om den, som får vårt hjärta att bulta lite extra, verkligen är en person som vi passar ihop med och kan bygga en långvarig relation med. Innan vi blir intima! Men hur vi än gör med den saken, efter ett tag står vi alla där och ska få såväl relationen som oss själva att växa och utvecklas.
    Det finns många slags relationer, även inom begreppet kärleksrelationer. Men alla bygger i grunden på vårt intresse för den andre och att vi vill veta mer om honom eller henne. När vi börjar en relation är vi nyfikna på varandra. Vi vill veta hur den andre är och tänker, vi vill utforska honom eller henne på olika sätt. Vi vill också lära känna de miljöer som den andre rör sig i, för att få en mer komplett bild.

    Nyfikenhet och intresse för varandra
    Denna nyfikenhet på varandra utgör den första av sex koder som Eva tar upp i sin bok. Hon kallar den för Sök-koden, och den är den viktigaste av samtliga koder anser hon. Sök-koden är nyckeln till en lyckosam utveckling av en relation.
    – Att vara nyfikna på varandra är avgörande. Att vilja utforska och lära känna varandra är att vara engagerade i varandra. Jag brukar säga att om mindre än hälften av de sex koderna fungerar, så har relationen en tveksam framtid. Men även om man försummar enbart Sök-koden så äventyras relationen intill haveri.

    Våga närhet och förtrolighet
    Det här utforskandet gör du inte bara för din egen skull. Du gör det också för din partners skull. Att få denne att känna att du är genuint intresserad är viktigt. Och det här gäller inte bara de första månaderna av er bekantskap. Det gäller så länge ni är tillsammans. Varje dag behöver ni visa uppmärksamhet och nyfikenhet gentemot varandra. Lyssna, fråga och visa att ni känner er delaktiga. Utan att för den skull snoka. Det är inte stort intresse som tar död på relationer, det är likgiltighet och ointresse. Den andra koden handlar därför om anknytning och starka band.
    Att knyta an till varandra, och skapa starka band är väsentligt när det gäller relationer mellan vuxna. Vi måste våga närhet och förtrolighet. Vanligtvis väljer vi att leva i en parrelation för att vi vill ha närhet och förtrolighet på ett intimare plan än vad en vänskapsrelation erbjuder. Kroppskontakt ger, förutom att den är stressreducerande, också anknytning.

    Den tredje koden handlar om sex
    Det fokuseras alltid mycket på sex så fort det handlar om relationer. Media är fulla med råd och hurtiga tillrop och ibland kan kärlek tyckas vara detsamma som sex. Men en nybliven mamma eller pappa kanske inte alls känner för älskog utan vill hellre bara ha närhet. Sjukdomar, stress och trötthet kan också göra oss lustlösa, men för relationens skull är det viktigt att vi kommunicerar det och hittar andra sätt att vara nära och intima. Så att vi inte tappar bort varandra.
    – Sex är viktigt i en kärleksrelation, men en relation står eller faller inte på att man har eller inte har ett högaktivt sexliv hela tiden. Lust och förmåga kan skifta över tid hos båda parter, men det är viktigt att man fortsätter att knyta an till varandra på olika sätt även under lågaktiva perioder. Om vi tappar de känslomässiga banden i en relation kommer den inte att bli lycklig eller hålla i längden.

    Vi känner vad vi tänker
    Vi laddar ord och känslor på olika sätt och det är viktigt att vara medveten om hur man tänker och agerar. Det är också viktigt att vara observant på hur man känner sig, och att vara lyhörd för sin partner.
    Att ha känslor är naturligt, och önskvärt. Men viktigt att tänka på är, att känslorna styrs av våra tankar. Om vi vill skapa en god, utvecklande, kärleksfull och långvarig relation så är det alltså viktigt att vi har koll på vilka tankar vi har om oss själva, vår partner och vårt liv tillsammans. Vad fokuserar vi på? Är det positiva eller negativa tankar, förhållningssätt och attityder som finns i våra hjärnor? Vi har val att göra, men även partnerns val påverkar oss och gör kommunikation till en viktig nyckel.

    Den fjärde koden handlar om kommunikation
    En god kommunikation och viljan att förstå sin partner allt bättre är vad den fjärde koden handlar om. Helt säkert är det värt att lägga lite extra kraft på det. Män och kvinnor har olika sätt att kommunicera och vi reagerar också olika. Många är kanske inte medvetna om det, men kvinnor är betydligt mer tåliga när det gäller stress. Män klarar bråk och höjda röster sämre än kvinnor, det är fysiologiskt bevisat. Det är därför som män ofta reser sig upp och går mitt i ett gräl. Det är också oftare kvinnor som sätter igång bråk och förlänger dem.
    – Om man är medveten om detta, så är det också lättare att modifiera sitt sätt att uttrycka sig. Att som kvinna till exempel höja rösten mot en man när hon vill att han ska göra något kan få helt motsatt effekt. Hans stressreaktion slår på automatiskt och han vill fly. Sänk i stället röstläget och effekten blir en helt annan.

    Olika sätt att använda språket
    Män använder ofta språket mer direkt och konkret, kvinnor mer indirekt och generellt. Den fjärde koden betonar därför också vikten av att medvetet gå in för att lyssna in, respektera och förstå den andres sätt att kommunicera. Att verkligen lyssna på vad han eller hon har att säga. Nyckeln till förståelse för könens olika sätt att kommunicera är kärlek När vi möts av en sådan kärlek kan vi känna oss trygga, vi vet att vi blir lyssnade till och respekterade och då kan också en sann kommunikation ske. Inga rädslor, inga försvarsmurar som är uppsatta, inga kränkningar och inget översitteri.

    En relation är ett teamarbete
    Ett par är ett team som behöver samarbeta. Ett parteam behöver precis som alla andra team ombildas då och då när situationer och omständigheter förändras. När man inleder en relation har man en situation, några år senare en annan. I takt med att man utvecklas och förändras som individ behöver också paret, teamet, förändras och utvecklas. Det är vad den femte koden handlar om.
    – Jag har tagit med en hel del exempel på olika relationer i boken, bland annat när det gäller att ombilda ett team. Att hitta nya sätt att relatera och samarbeta är avgörande för hur man behåller intresset för varandra och relationen. Och än en gång kommer första koden, söksystemet in.
    Ombildning av teamet, och att fortsätta vara nyfikna, är också ett sätt att få till stånd en nytändning i relationen.
    Lekfullhet är ett annat sätt att förnya i relationen. Om glöden falnat gäller det att upptäcka varandra och relationen på nytt. Det kan kanske kännas lite genant och löjligt att börja flirta och uppvakta varandra på nytt, kanske efter femton eller tjugo år tillsammans och mitt i medelåldern. Men det är inte löjligt, och glöm det där med genant. Att våga vara en ”fool for love” är en förutsättning för kärlek, i den tappning vi menar med kärlek just här. Att vara förälskad innebär just att våga släppa på kontrollen, våga vara lite löjlig, leka lite. Göra oväntade saker, uppvakta, bjuda på sig själv.

    Att attrahera varandra
    Den sjätte och sista koden handlar om relationshälsa. Om våra kroppar och dofter, om hur vi lägger vikt vid att hålla oss attraktiva och i form. Inte för att passa in i några ideal utan så att vi vårdar och värdesätter oss själva, är rädda om vår hälsa, känner oss attraktiva, starka och friska och har god självkänsla och ett gott självförtroende. Och kan utstråla det mot vår partner. Vi attraheras av olika saker och i en god relationsvård är man medveten om det. Att bli attraherad av någon utifrån är väldigt lätt idag. Men om man tar väl hand om sin relation har man redan allt man kan önska sig i den.

    Av Irene Ahlberg

    Bok: Eva Rusz, ”Relationskoden” utgiven på Norstedts Förlag

    LÄS MER

    Mat från den stora världen lagat med hjärtat!

    2016-09-06

    Följ med på en kulinarisk jordenruntresa med smaker från världens alla hörn. Känn underbara dofter av citrus och het curry! Njut av varmrätten med asiatiska smaker och toskanskt bondska ingredienser. Förrätt, varmrätt och dessert, samtliga med sina speciella smaker.

    Stöd GO RED, kampanjen för forskningen kring kvinnohjärtat, som startade i USA och har spritt sig runt hela klotet. Läs mer: www.1.6miljonerklubben.com

    Den röda färgen stimulerar dina muskler och könshormoner. I försök har forskare kunnat konstatera att belysning med rött ljus tycks öka den allmänna försvarsberedskapen. Rött ljus har en lugnande inverkan på överaktiva barn och har också den längsta våglängden av allt synligt ljus. Rött är den första färgen nyfödda kan urskilja.

    Meny

    Kikärter florentine
    Toscana Thai
    Nötflarn med mynta och limekräm

    Kikärter florentine

    4 dl kokta kikärter**
    1 stor rödlök
    2 vitlöksklyftor
    lite fint hackad röd chili
    fint hackad färsk oregano
    2 stora bitar rostad paprika
    grovt hackad babyspenat
    olivolja
    salt och peppar

    Gör så här:

    Fräs den fint skivade löken i lite olivolja med vitlöken, chilin och oreganon. Lägg i den grovt hackade rostade paprikan och rör runt.
    Vänd ner kikärterna och låt dem bli varma. Till sist får spenaten glida ner i pannan och ”tossas” runt en halv minut eller så. Salta och peppra och servera sedan rätten varm eller kall med rostade solrosfrön* eller pinjenötter*.

    Om man önskar mer syra så passar citron eller lite vinäger fint till.

    **Kikärter finns färdigkokta på burk och så finns sådana som behöver blötläggas och kokas (Risenta). Använder man de okokta, så rekommenderar vi att man gör ett storkok och fryser in dem i portionsförpackningar. Vi har valt att använda Risentas* solrosfrön och pinjenötter.

    Nyttigt i receptet
    Kikärter är rika på proteiner, kolhydrater, kostfiber och mineraler som kalium, magnesium och kalcium. Rödlök innehåller, som andra matlökar, nyttiga ämnen som olika antioxidanter, bland annat quercetin, en av kroppens mest aktiva flavonoider, som tros verka antiinflammatoriskt och kunna förebygga allvarliga sjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Vitlök innehåller i princip samma nyttiga ämnen som matlökar, men sägs även kunna förebygga förkylningar. Röd chili innehåller mycket C–vitamin, dubbelt så mycket som citrusfrukter, och betakaroten. Innehåller även bra mängder med B-vitaminer och mineralerna kalium och magnesium. Paprika är en slags chili, men innehållet av capsaicin, ämnet som gör chilin het, är mycket lågt. Spenat är ovanligt rik på vitaminer, mineraler och fibrer. En portion ger mer än hela dagsbehovet av till exempel A-vitamin, C-vitamin och K-vitamin. Innehåller även det vitaminliknande ämnet Q-10.

    fetchimage

    Toscana Thai

    4 st svenska kycklingfiléer
    4 msk sweet chilisås
    ett litet knippe strimlad vårlök
    4 msk fisksås
    2-3 limefrukter
    1 gul lök
    1 vitlöksklyfta
    1 liten bit galangal
    färska  limeblad
    1 liten burk kokosmjölk
    cirka 5 dl hönsbuljong
    4 dl Risentas avorio risottoris
    2 hackade citrongräs + 4 st grillpinnar
    1 stor matsked röd currypasta
    färsk koriander
    krispiga sockerärter

    Gör så här:

    Kör kycklingen snabbt i en mixer tillsammans med chili, fisksås, saften av en pressad lime + lite rivet skal och blanda sedan i den hackade vårlöken. Forma till 4 stycken lite avlånga biffar och trä upp dem på citrongräs. Stek i ugnen på 175 grader i cirka 20 minuter. Gör under tiden risotton och börja med att låta hackad lök, vitlök, galangal och citrongräs mjukna lite i olja. Lägg i röd currypasta och det okokta avorioriset. Fräs alltsammans och känn hur det börjar dofta av citrus och het curry. Rör hela tiden i någon minut och häll sedan på buljong och pressad limesaft. Låt koka under omrörning och späd allteftersom med mer buljong. Det tar cirka 20 minuter. Mot slutet tillsätts en liten burk kokosmjölk, fint hackade limeblad och koriander. Servera med kycklingspetten, limeklyftor och nykokta sockerärter. Gärna även en liten tomat – och gurksallad med dressing gjord på risvinäger, chili, lime, fisksås och en nypa råsocker. Till garnering passar rostade sesamfrön och hackad koriander.

    Nyttigt i receptet
    Kyckling innehåller högvärdigt protein, ett näringsämne som behövs för att kroppen ska kunna bygga upp nya celler.Innehåller också en bra balans mellan mättade och omättade fettsyror, är rikt på bland annat magnesium, zink, selen, järn, B-vitaminer och spårämnen. Lime är, som andra citrusfrukter, rik på C-vitamin. Galangal sägs vara bra för dålig mage, för dålig andedräkt och ska förebygga förkylning, influensa och feber. Kokosmjölk innehåller bland annat mineraler som kalium, magnesium och fosfor. Avorioris har, genom en speciell behandlig, kvar den viktiga så kallade silverhinnan där alla mineralämnen och B-vitaminer finns.

     

    fetchimage

    Nötflarn med mynta och limekräm

    Cirka 4 dl rostade naturella nötter (t ex cashew, pistage, valnöt, mandel, jordnötter mm)
    4 dl Kesella
    1 lime
    ½ dl florsocker (kan uteslutas)
    färska bär och frukter (t ex jordgubbar, hallon, smultron, vinbär, blåbär, kiwi, mango)
    1 kruka färsk mynta

    Gör så här:

    Kör olika sorters rostade naturella nötter i mixer. Tryck ut nötblandningen i en pajform eller bara platt på en stor tallrik. Blanda 4 dl Kesella med pressad färsk lime och ½ dl florsocker. Riv gärna lite av limeskalet också. Bred försiktigt ut krämen på nötbottnen och garnera sedan med massor av färska bär, frukter och hackad mynta.

    Nyttigt i receptet
    Hög förtäring av nötter har genom ett flertal studier från de senaste åren visat sig vara förenad med minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom. Tre av de nyttigaste nötterna är hasselnötter, mandlar och valnötter. Nötter innehåller en hel del fett, men mycket av detta är enkelomättat eller fleromättat fett. Nötter är också en av de rikaste källorna till naturligt vitamin E och innehåller också mycket fibrer, magnesium och aminosyran arginin. Magnesium har intressanta effekter på tillstånd som hjärt-kärlsjukdom, migrän och njursten. Kväveoxid, som har viktiga funktioner för bland annat hjärt-kärlfunktioner, kommer just från aminosyran arginin. Källa: Medical Link

    Frukt innehåller mängder av viktiga näringsämnen som vitaminer, mineraler och spårämnen. Rekommendationen är att man äter minst fem olika frukter om dagen.

    Alla recept är för 4 personer

    Fakta kyckling
    Förra året, alltså 2007, åt vi svenskar 72 289 ton svensk kyckling, vilket det innebär att konsumtionen ökade med sex procent 2007. Kyckling är smart mat, både för hälsa och klimat, och allt fler väljer just kyckling för att den passar in i en hälsosam livsstil. Det går dessutom att variera recepten i det oändliga. Varför väljer man svenskuppfödd kyckling? Jo, säger Hans-Christer Palmers, ordförande i Svensk Fågel, svenska kycklinguppfödare jobbar stenhårt med god omsorg om djuren, salmonellafrihet och hög livsmedelssäkerhet. Och vi hoppas att den höga kvaliteten på den svenska kycklingen fortsätter att attrahera konsumenten.

    LÄS MER

    Mat och klimat

    2016-09-05

    Det är faktiskt så, att cirka en tredjedel av människans klimatpåverkan är hänförlig – direkt och indirekt – till den mat vi äter. Kan vi då genom ett medvetet val av mat bidra till att minska den globala uppvärmningen. Och vad ska vi i så fall välja att sätta på bordet? Är till exempel allt kött ett dåligt val från klimatsynpunkt? Påverkar ekologisk mat klimatet mindre än konventionellt odlad mat? Ska man äta annan mat på vintern än på sommaren?

    Människans inverkan på klimatet har blivit ett allt hetare tema i den offentliga debatten. Främst handlar det om vår förbränning av fossila bränslen och utsläppet i atmosfären av koldioxid (CO2) eller rättare av CO2-ekvivalenter. På senare tid har vi också gjorts uppmärksamma på att kopplingen mellan mat och klimat inte är försumbar i detta avseende.

    Med de här frågorna inleder författarna Johanna Björklund, Pär Holmgren och Susanne Johansson sin bok Mat & klimat. Men frågorna är naturligtvis fler: Är färsk importerad mat bättre än fryst närodlad? Kommer vi inte att kunna äta bananer i framtiden? Vilka är de värsta ”klimatbovarna” på matbordet? Dessa exempel bara för att nämna några av alla de frågor, som många gånger är svåra att ge ett enkelt svar på.

    Författarna konstaterar att sammanhangen ofta är komplicerade och att det sällan finns enkla svar på frågorna och fortsätter: ”Men det är i första hand inte maten i sig som är problemet, utan hur vi producerar den. Det är många faktorer som påverkar; från produktionen på gården till förädling och hur maten transporteras och paketeras.”

    ”All mat påverkar vår miljö, även den som vi inte äter. Tänk på att den mat som vi slänger orsakar utsläpp av klimatpåverkande gaser utan att ha gjort någon nytta alls.”

    När man läser vidare i boken förstår man att det är svårt att ge enkla svar. Vi kan ta frågan: Är färsk importerad mat bättre en fryst närodlad?

    Svaret är som sagt inte enkelt. Författarna konstaterar att ”Från klimatsynpunkt är det bättre att välja ett svenskt konventionellt äpple än ett importerat ekologiskt.”

    Varför? Jo, så är det, säger de, när det gäller mat där transporten står för en stor del av det utsläpp av växthusgaser, som belastar produkten ifråga, vilket gäller många frukter och grönsaker.

    Och vidare: ”För mjölkprodukter och köttvaror är transportens bidrag till utsläppen ofta procentuellt betydligt mindre än produktionens.” Och konstaterar att kunskapen måste bli större om hur de varor man väljer mellan har producerats och transporterats, för att vi ska kunna välja det från klimatsynpunkt rätta.

    ”Vad djuret har ätit, hur fodret har producerats och hur länge djuret har levt är några saker man behöver veta för att kunna ta ställning”, tillägger man.

    Och fortsätter: ”Ofta är också skillnaden mellan olika produkters utsläpp, som till exempel skillnaden mellan en frilandsodlad palsternacka och ett växthusodlat salladshuvud, så stor, att det inte spelar någon roll för klimatet om de är ekologiska eller konventionella. Vare sig palsternackan på friland är ekologisk eller inte, så är den att föredra framför det växthusodlade salladshuvudet.”

    Frysta eller kyllagrade varor?

    För ett äpple som kommit med båt från Nya Zeeland har det gått åt sju gånger så mycket energi som för det svenska äpple, som kyllagrats och transporterats med lastbil här hemma. Den el som används vid kyl- och fryslagring på gården, i butiken eller i hemmet i Sverige är producerad med en elmix som ger mycket låga utsläpp. Elmixen bidrar bara med en tiondel av utsläppen, som uppstår vid de transporter och den kylning som sker i samband med det importerade äpplet. Det talar till den svenska kyllagrade fruktens fördel.

    Att fryslagra kräver alltid mer energi än att kyllagra, eftersom maten ska frysas in och lagras vid en lägre temperatur. Det kan vara något att tänka på i valet mellan färskvaror och djupfryst.

    Vad betyder mina val i vardagen?

    ”Att äta klimatsmart innebär att äta mer av den mat som har liten klimatpåverkan och mindre av den mat som har stor klimatpåverkan. Om man ska äta hälsosamt ska man äta varierat av nyttiga livsmedel enligt tallriksmodellen.”

    Tillagning:

    Hur vi lagar vår mat är viktigt. Ska man värma i ugn eller mikro? Att värma i ugn kräver ungefär fyra gånger så mycket energi som att värma i mikro, kan man läsa i boken.

    Och det gäller om man tillagar eller värmer mat. Tinar vi i mikron slösar vi energi till något som går lika bra att göra utanför mikron. Extra bra är det om man i stället tinar i kylskåpet, så att den magasinerade kylan i den frysta maten minskar energiåtgången i kylskåpet.

    Energiåtervinning på hemmaplan!

    Andra enkla knep för att spara energi vid tillagning är att ha lock på grytor, inte koka mer vatten än som behövs och låta pastan, riset och potatisen koka upp och sedan stå kvar på den avstängda plattan. Det räcker för att den ska bli färdig nästan lika fort som om den skulle fortsätta att kokas.

    Ett annat sätt att spara energi är att planera vad man ska äta på någon dags sikt. Man behöver kanske inte frysa in mat som ska ätas upp redan nästa dag. Och om maten man tänkt äta nästa dag ligger i frysen kanske den kan tina i kylen under natten.

    Av Lena Götrich

    LÄS MER

    Vänderot

    2016-09-02

    Valeriana officinalis är det latinska namnet på denna läkevänderot, som omnämndes av en egyptisk läkare redan på 800-talet f.Kr. Senare omnämns den av, den så kallade ”läkekonstens fader”, Hippokrates som levde och verkade på 400-talet f.Kr.

    En annan tidig berömdhet, abbedissan, läkaren och konstnären Hildegard av Bingen, som levde på 1100-talet i Tyskland, skrev två verk, Causae et Curae och Physica, i vilka hon sammanfattade sina örtmedicinska råd. I dessa verk, som handlar om hälsa och natur, nämner hon bland annat vänderot. Under medeltiden ansågs växten vara ett universalläkemedel och påstods bland annat vara effektiv mot epilepsi och mot feber.

    Namnet valeriana förekom första gången i skrift på 900-talet, men var redan då känd sedan länge som medicinalväxt. Och varifrån namnet har kommit ”tvista de lärde”. Möjligen kan det ha ett samband med provinsen Valeria i Ungern där valeriana först skulle ha funnits i sumpmarkerna där. Officinalis kommer efter latinets officina som betyder tillverkningsställe, verkstad, apotek och som syftar på artens användning som läkeväxt.
    Vänderot var verkligen en av forna tiders kraftväxter. Den skulle skördas mellan Jungfru Marie himmelsfärdsdag den 15 augusti och Marie födelsedag den 8 september, och då helst precis när solen gick upp. Sedan sades det att ”om man grävde upp roten strax före soluppgången och band den om nacken, så skulle man få god syn”. I Norden tillägnades den Freja och gudinnan Hertha använde en stjälk av vänderot som ridpiska när hon red på sin hjort.
    Universalmedlet vänderot skulle skydda mot det mesta. Mot mal, troll och oknytt alldeles säkert. Och mot häxor hängdes knippen vid dörren eller så man lät den ligga framme.
    Som lugnande medel började valeriana användas först på 1600-talet.
    Här i Sverige publicerades en första fynduppgift i Rudbecks Catalogus plantarum år 1658.
    Och Carl von Linné nämner den som lugnande i sin Materia Medica århundradet därpå. I den svenska floran 1755 beskrivs den enligt följande: ”Roten används av gotlänningarna vid hysteri, dekokt på roten som laxermedel i Ångermanland.”

    Det svenska namnet vänderot kommer sannolikt ifrån uttrycket att man skulle använda roten till att ”avvända det onda, men även vända det onda till hälsa”
    I dag används den främst som lugnande och lätt sövande medel. Vänderotsextrakt finns registrerat både som läkemedel och naturläkemedel. Roten innehåller dels eterolja som ger den dess doft, dels så kallade valepotriater, de som har betydelse för den lugnande och sövande verkan.
    I dag finns det ett stort antal naturläkemedel som innehåller vänderot eller valeriana om man så vill. De har blivit godkända som naturläkemedel av Läkemedelsverket med indikationerna ”Traditionellt använt mot lindrig oro” och/eller ”Traditionellt använt vid tillfälliga insomningsbesvär”.

    Av Lena Götrich

    Flera vetenskapliga studier har visat att sömnkvaliteten förbättras om man använder sig av ett vänderotpreparat. Och just på grund av dess sövande och lugnande verkan kan medlet försämra reaktionsförmågan, vilket man bör tänka på vid tillfällen då skärpt uppmärksamhet krävs, som till exempel vid bilkörning.
    Om du vill veta mer om valerianaprodukternas verkan, så fråga din hälsorådgivare.
    Källor: Linné on line, Den virtuella floran, Shenet, Örtblomman

    LÄS MER