Artiklar

Nytt hopp för diabetiker

Grönt te innehåller en effektiv antioxidant som ökar insulinkänsligheten och skyddar de insulinproducerande cellerna. Personer som ligger i riskzonen för diabetes typ-2 eller som nyligen har utvecklat tillståndet kan sannolikt ha hjälp av grönt te, visar svensk forskning.

Sedan tidigare är det känt att grönt te har hälsobringande effekter, i synnerhet vad gäller hjärtkärlsjukdom och diabetes. I länder och regioner, exempelvis i Sydostasien, där man av tradition dricker mycket grönt te har man sett att människor inte utvecklar diabetes typ-2 i samma utsträckning som befolkningsgrupper med andra traditioner.

– Det här är en kunskap man har haft i Kina i många hundra år. Här har vi också haft kunskap om detta: I litteraturen kan man läsa att grönt te kan vara verksamt mot diabetes, men den kunskapen föll i glömska när insulinet kom, säger Åke Sjöholm, professor vid Karolinska institutet och överläkare vid Södersjukhuset (Sös) i Stockholm.

För att undersöka om, och i så fall hur, grönt te kan förebygga diabetes typ-2 startade Åke Sjöholm tillsammans med sitt forskarteam vid Karolinska institutets enhet på Sös en studie på överviktiga möss, som liksom överviktiga människor löper ökad risk att utveckla diabetes typ-2.

– Det man vet via studier på människa är att blodsockret kan sjunka när man dricker grönt te – det är en effekt som är enkel att mäta via ett blodprov. I våra studier ville vi se mer exakt vad som händer vid behandling med grönt te.

Kom ni fram till vilket ämne som är verksamt i grönt te?

– Grönt te är en salig röra av olika verksamma ämnen, men det finns en sedan tidigare känd substans i teet som förkortas EGCG (epigallocatechin-3-gallate). Så mycket som en tredjedel av det gröna tebladet innehåller EGCG som är en mycket kraftfull antioxidant. I studien använde vi ett extrakt av substansen.

Vilken effekt har det?

– Vi såg två huvudeffekter: Hos de överviktiga möss som fick grönt te ökade insulinkänsligheten i vävnaderna, vilket är bra. Just den känsligheten är något vi vill komma åt inom diabetesforskningen och det är en målsättning man har med många diabetesmediciner som framställs i dag.

– Den andra effekten såg vi när vi undersökte mössens bukspottskörtlar i mikroskop. På de obehandlade mössen hade cellerna som producerar insulin gått sönder och dött, detta händer också i människan. Bukspottskörtlarna hos de djur som hade behandlats med grönt te i tio veckor tid såg betydligt bättre ut, de var lite mer normala. De insulinproducerande cellerna hade överlevt bättre och delat sig oftare.

– I studien behandlade vi även en grupp överviktiga möss med ett etablerat diabetesläkemedel, det är en så kallad positiv kontroll då man får en förväntad skyddseffekt. När vi jämförde läkemedelsgruppen med grönt te-gruppen var skillnaden dem emellan inte så stor. Det gröna te-extraktet var inte lika kraftfullt, men hade ändå en klar effekt.

– Vi vet nu att ECGC ökar känsligheten för insulin i vävnaderna och skyddar de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln från att brytas ned, något som sker hos diabetessjuka.

Kan man applicera de här resultaten på människa?

– Sådana här studier kan av förståeliga skäl inte utföras på människa, och frågan om resultaten från djurmodellen kan föras över till människa är därför relevant. Jag anser att relevansen utifrån forskningsresultaten är stark.

– Men för att inte hamna i samma sits som forskarna som kom med chipslarmet för några år sedan – i efterhand visade det sig att en människa skulle vara tvungen att äta 14 000 påsar chips om dagen för att få i sig samma mängd cancerframkallande ämnen som djuren i studien – så räknade vi ut hur stora mängder grönt te en fullvuxen människa (en man på 80 kilo) bör dricka för att få en liknande effekt. Vi kom fram till att det rör sig om cirka fyra koppar te om dagen. I våra studier har vi sett att det kan räcka med två eller tre koppar för att få delar av den skyddande effekten.

Dricker du själv grönt te?

– Ja, det gör jag. Tre till fyra koppar om dagen.

Av Elisabet Tapio Neuwirth

fetchimage
Den gröna vitaminbomben
Allt fler dricker grönt te. Visst smakar det gott, men det ryktas också om att grönt te kan verka förebyggande mot flera olika sjukdomstillstånd. Allt fler forskare kan nu visa att så är fallet: Det tycks finnas speciella ämnen i grönt te som skyddar mot både hjärtkärlsjukdom och diabetes.

Näst efter vatten är te är världens mest konsumerade dryck. Beräkningar visar att mer än 700 miljarder koppar te dricks varje år, världen runt. Och visst kan en kopp te på kvällskvisten kännas välgörande för en stressad själ – det vet såväl hängivna tedrickare som inbitna kaffesörplare. Men nu kan tedyrkarna också glädjas åt alla de goda hälsoaspekter som flera forskare kopplar till i synnerhet grönt te – trenddrycken bland alla varma drycker.

De senaste åren har flera olika forskargrupper publicerat studier som visar att grönt te tycks ha positiva hälsoeffekter på flera olika sjukdomstillstånd, det gäller allt från skydd mot Alzheimer till fettförbränning. Här i Sverige har en forskargrupp relativt nyligen också kunnat visa att grönt te verkar förebyggande mot diabetes typ-2, en av framtidens stora hälsofaror.

Gemensamt för de allra flesta studier på grönt te är att de har gjorts på djur, men en japansk studie skiljer sig dock från mängden. I studien deltog 40 000 personer mellan 40 och 79 år och forskarna kunde se att även människan kan åtnjuta hälsoeffekter av grönt te.

Tycks ha en skyddande effekt på hjärtat
I den här elva år långa studien, som har publicerats i den medicinska tidskriften Jama, the Journal of the American Medical Association, kunde man se att grönt te tycks ha en skyddande effekt på hjärtat. Personerna i studien var bosatta i nordöstra Japan i ett område där man av tradition dricker stora kvantiteter grönt te. Forskarna kunde se att ju högre konsumtionen var, desto lägre blev dödstalen. De personer som drack minst fem koppar grönt te om dagen hade lägst risk att dö en för tidig död. Studien visade också att konsumtion av grönt te tycks vara extra fördelaktig för kvinnohjärtat: Dödstalen på grund av hjärtinfarkt och stroke bland de kvinnliga tedrickarna var 31 procent lägre än hos männen.

Skillnaden mellan svart och grönt te
Vad är det då i det gröna teet som bidrar till dessa hälsoeffekter? Både svart och grönt te kommer ju från samma planta, tebusken med det botaniska namnet Camellia sinensis. Skillnaden mellan svart och grönt te är att det svarta teet fermenteras, vilket är en sorts jäsningsprocess som gör att tebladets naturliga färg och smak förändras. Grönt te fermenteras i regel inte, utan bladen putsas bara för att sedan torrkokas eller ångas beroende på produktionsland. Den skonsamma tillverkningsprocessen gör att de hälsosamma ämnena i tebladen bibehålls i högre utsträckning.

Grönt te kan därför liknas vid en ”vitaminbomb”. När bladen skördas innehåller de mer vitamin C än en citrusfrukt. I grönt te finns även vitaminer som B12 och D, därtill mineraler som zink, kalium, kalcium och fluor. Totalt sett har man identifierat 130 ämnen som anses ha positiva hälsoeffekter, bland dem de viktiga och effektiva flavonoiderna. I naturen är det flavonoidernas uppgift att ge färg åt växter och att skydda plantorna från skadliga angrepp. I kroppen fungerar flavonoiderna som antioxidanter, vilket innebär att de kan minska oxidanternas förmåga att skada cellerna.

Tre till fem koppar om dagen
För att få en effekt bör man dricka teet regelbundet och i relativt stora mängder – de flesta studier visar att intaget bör ligga mellan tre och fem koppar om dagen. På så vis får man i sig små mängder verksamma substanser jämnt fördelat under dagen, vilket möjligtvis kan stödja en läkningsprocess eller förbättra ett allmäntillstånd. Grönt te kan dock aldrig ersätta den medicinska behandling man får av en läkare vid akut sjukdom.

Av Elisabet Tapio Neuwirth
Drick på rätt sätt
För att få ett så hälsosamt grönt te som möjligt, bör man välja ett ekologiskt te eftersom det då inte har besprutats med bekämpningsmedel. Teet bör vara så färskt som möjligt och förvaras i en lufttät förpackning. Allra helst ska grönt te förvaras i en glasburk en bra bit från både kaffe och kryddor.

Den idealiska temperaturen på bryggvattnet är cirka 70 till 80° C. Vissa japanska gröna teer tillagas vid så låga vattentemperaturer som 50 till 60° C.

 

fetchimage

Te som te – eller hur är det med det?
Svart och grönt te görs på äkta teblad från tebusken Camellia sinensis. Det svarta teet genomgår en jäsningsprocess och tebladen torkas sedan. Det gröna teet, som har många bevisade hälsobringande egenskaper, torkas direkt utan jäsning. Båda sorterna innehåller koffein, till skillnad mot det röda teet, som är helt koffeinfritt men som per definition inte är ett äkta te. Det är en teliknande dryck gjord på den sydafrikanska busken roobios. Örtte är egentligen inte heller te i ordets rätta bemärkelse, utan snarare en varm teliknande brygd som kan bestå av örter, blommor och blad i en eller flera kombinationer. Däremot är vitt te ett äkta te eftersom det tillverkas av de yttersta bladspetsarna från tebusken Camellia sinensis.

Sant eller falskt?

Örtteer är ett mer hälsosamt alternativ än normalt te.
Nej, inte nödvändigtvis. Svart te och grönt te är rika på antioxidanter som kallas flavonoider. Allt fler forskare undersöker just flavonoidernas effekt i kroppen.

Mjölk i teet minskar antioxidanternas effekt.
Inte alls. Studier visar att flavonoiderna tas upp lika väl oavsett om det är mjölk i teet eller inte. Med en skvätt mjölk i teet får man dessutom i sig en rad viktiga vitaminer och mineraler.

Te är inte bra för tänderna eftersom man får fläckar av det.
Tvärtom. Studier visar att te är bra för tänderna. Flavonoider och fluor som finns i te verkar vara gynnsamt för munhälsan eftersom både kariesangrepp och plackbeläggning är sällsynt hos tedrickare. För att slippa tefläckar på tänderna rekommenderas regelbunden tandborstning.

I riskzonen för diabetes?

I Finland har man utvecklat ett enkelt frågeformulär som ger svar på om man har risk att utveckla typ 2-diabetes. När resultatet har räknats ut ges råd om förebyggande åtgärder eller uppmaning till läkarkontakt.

Testet finns här: www.diabetes.fi

LÄS MER

Kraftpaket i små påsar

Örtteer som används för dess medicinska verkan är milda – men samtidigt så kraftfulla att man måste har stor respekt för innehållet i de små tepåsarna. Ann-Britt Larsson på Salus och Susanne Bergman på Ledins ger sina bästa råd om örternas kraft.

Piller och pulver är kanske det vanligaste sättet att försöka råda bot på olika åkommor. Men den äldsta och mest beprövade egenvårdande metoden är att brygga te på örter som på ett eller annat vis har en medicinsk verkan. De kallas medicinalteer och kan ha en förebyggande eller mild och skonsam effekt på olika tillstånd när de används på rätt sätt.
Själva framställningen av teerna är dock komplicerad.
Den största problematiken för en örtteproducent är att kunna garantera att innehållet i varje tepåse har en exakt dosering från en gång till annan och att örternas verkan är desamma från skörd till skörd. Kraven på växtplats, framställning, förvaring och lagring är strikta, detsamma gäller kvalitetskontrollen av växterna.
På den svenska marknaden är Salus och Ledins de två största producenterna av teer som kan användas vid olika fysiska och också psykiska besvär. Båda företagen bekräftar att framställningen är invecklad:
– Framställningen är minutiöst kontrollerad, förfaringssättet består av många processer och procedurerna är omständliga, säger Ann-Britt Larsson produktchef på Salus. Teerna tillverkas av rena naturprodukter, helt utan syntetiska tillsatser och det gör att kvalitetskontrollen är oerhört noggrann. I så stor omfattning som möjligt använder vi ekologiskt odlade råvaror, som i huvudsak är odlade på våra farmer i södra Chile.
– Det är en ytterst komplicerad process att standardisera ett te och det är en omfattande process att stabilitetstesta råvarorna, säger Susanne Bergman, marknadschef på Ledins. Därtill krävs också strikta kontroller på att växterna inte innehåller pesticider, det vill säga bekämpningsmedel, tungmetaller, bakterier och inte minst aflatoxiner, ett gift som bildas av mögelsvampar. Men alla dessa kontroller gör att konsumenterna kan känna sig trygga när de dricker ett örtte.
Själva idén bakom teerna är enkel: Man får i sig små mängder verksamma substanser under en längre tid, på så vis får man en gradvis effekt och risken för biverkningar är liten.
Uppbyggnaden av ett te mot en speciell åkomma kan vara desto mer komplicerad.
– Ja, det är en hel vetenskap att sätta samman örterna, säger Susanne Bergman. Teerna består ofta av flera ingredienser: olika blad, blommor, örter, frukter, rötter eller bark som blandas och mals i olika grader.
Mycket sällan är det en enda ingrediens som ger verkan, utan det är samspelet mellan olika substanser som ger effekt. Blandningarna består oftast av en till två huvudörter, därefter sätter man samman ett flertal stödörter. Ett te består ofta av fyra till sju olika komponenter.
Både Ann-Britt Larsson och Susanne Bergman påpekar att det är riskfritt att dricka örtteer under förutsättning att man håller sig till rekommendationerna, och att man måste vara medveten om att det är en stor skillnad mellan ett vanligt njutningste, där det inte finns några speciella hälsopåståenden, och medicinalteerna som inte bör drickas i vilka kvantiteter som helst.
– Örterna används alltid i ett speciellt syfte, för ett speciellt indikationsområde. Man kan alltid börja med te vid lindrigare besvär för att se om det ger effekt. Vid behov kan man därefter ta ett starkare medel, säger Ann-Britt Larsson.
Teer finns för olika besvär, så som värk, njur- och urinvägsbesvär, migrän, lättare nedstämdhet, mag- och tarmproblem, bronkit- och förkylningsbesvär.
– När man känner en förbättring bör man göra ett uppehåll på cirka tre veckor, säger Susanne Bergman. Om symptomen återkommer bör man kontakta läkare för att se att det inte finns en underliggande sjukdom.
På den svenska marknaden är ett fåtal örtteer registrerade och godkända som naturläkemedel av Läkemedelsverket. En sådan registrering är svår att få igenom eftersom kraven på naturläkemedel är lika högt ställda som på andra läkemedel.

Drick dig frisk!
Får det lov att vara ett glas rött, eller kanske en kopp grönt?
Rött vin i liten mängd är en rekommendation som forskare numera ger dem som hör till den gyllene medelåldern eller är äldre. Den hälsosammaste dosen består av ett eller högst två glas om dagen, precis som folken runt medelhavsländerna har njutit av utan att exakt veta att det i rödvin finns skyddande antioxidanter som fångar upp fria radikaler som är skadliga för kroppens celler.
En kopp grönt te är ett precis lika gott alternativ för alla dem som inte tycker om rödvin eller som inte vill eller bör dricka alkohol. I grönt te finns bland annat så kallade polyfenoler, en typ av antioxidanter som finns i växter, och som kan minska oxidanternas förmåga att skada arvsmassan.
Te och rött vin innehåller dessutom en hel del flavonoider. De är effektiva antioxidanter, som också finns i vindruvor, broccoli, äpplen och lök, och de anses minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Visste du att…
…tedrickandet började i Kina 300 e Kr? Därefter spreds bruket till Japan, Indien och Indonesien. Araberna började laga te någon gång under 900-talet.

O dear!
Britterna värnar om sitt te

Det är ju alldeles självklart att Storbritannien har ett teråd, The Tea Council, och dess uppgift är bland annat att avliva myter kring teet och i stället informera och presentera fakta för allmänhet och press.

Av Elisabet Tapio Neuwirth

Myt: Örtteer är ett mer hälsosamt alternativ än normalt te.
Nej, inte nödvändigtvis. Svart te och grönt te är rika på antioxidanter som kallas flavonoider. Allt fler forskare undersöker just flavonoidernas effekt i kroppen.

Myt: Mjölk i teet minskar antioxidanternas effekt.
Tvärtom. Studier visar att flavonoiderna tas upp lika väl oavsett om det är mjölk i teet eller inte. Med en skvätt mjölk i teet (vilket 98 procent av de brittiska tedrickarna väljer) får man dessutom i sig en rad viktiga vitaminer och mineraler.

Myt: Te är inte bra för tänderna eftersom man får fläckar av det.
Tvärtom. Studier visar att te är bra för tänderna. Flavonoider och fluor som finns i te verkar vara gynnsamt för munhälsan eftersom kariesangrepp hos tedrickare är sällsynta liksom plackbeläggning. För att slippa fläckar på tänderna rekommenderar The Tea Council helt enkelt regelbunden tandborstning. The Tea Council utser också årets bästa ställe för eftermiddagens te.

LÄS MER

Kraftfulla juicerecept

fetchimage

Facelift
3 dl Rabenhorst Grön kraft
20-40 ml Salus brännässleextrakt
1 kiwi
½ avokado
¼ gurka
½ galiamelon
Citronmeliss och solrosfrön till garnering
Äppelchips och kiwi som tillbehör

Hot in Soho
Hot in 3 dl Rabenhorst Ananasjuice
½ ananas
1 liten papaya
1 lien bit röd chili
1 liten bit ingefära
1 pressad lime
mynta
Tillbehör:
Minisallad på ananas, papaya, lime och mynta.

Cleansing chowder
3 dl Rabenhorst Grönsaksjuice
20 ml Salus selleriextrakt
20 ml Salus kronärtsskocksextrakt
1 klyfta vitlök
en näve basilikablad
½ pressad citron
2 msk psylliumfrön
svartpeppar
Tillbehör:
Minitomatsallad som tillbehör, med basilikaolja och rostade pinjenötter

Beutybooster
2 dl osötad äppeljuice
1 moget päron
2 dl Rabenhorst Aprikosjuice
20 ml Salus åkerfräkenextrakt
20 ml Salus björkextrakt
Tillbehör:
Miniyoghurt med torkade aprikoser, valnötter och honung som tillbehör

Friends of Peter rabbit
2 dl Rabenhorst Morotsjuice
citron
persilja
40 ml Salus maskrosextrakt
Tillbehör:
Liten sallad med kikärter, persilja och rostade sesamfrön som tillbehör

Lite att tänka på:
Recepten är gjorda för två hälsodrinkar.
Mixa alla ingredienser i mixer till önskad konsistens.
Krossad is är alltid gott till!
Av extrakten kan man ta mer eller mindre om man vill, allt efter smak!
Extrakten lämpar sig väl för smaksättning av snaps. Använd med fördel Brännvin Special tillsammans med önskad smaksättare som till exempel brännässla.
Man kan utesluta tillbehören om man vill. Men tanken med dem är att det är lite extra festligt om man serverar dem till. Det blir dessutom en alldeles utmärkt måltid, som är nyttig, god och mättande.

LÄS MER

En älskad böna

Fikastund länge med vännerna eller espresso. Det handlar om kaffe, en älskad dryck i Norden. Kaffe handlar om njutning, och om att må bra. Nu finns bland annat en kaffedryck som tar bort sötsuget.

På min lokala kaffebar finns det alltid någon bekant att prata med. Vi skojar med varandra, ägaren och jag, trots att klockan bara är lite över åtta på morgonen. Det doftar gott av kaffearomerna och den nyskummade mjölken. Då och då bryts sorlet framme vid disken av kaffekvarnens surrande. Inom några minuter står en cappuccino framför mig. Jag tar den på stående fot. En kvart senare är jag på väg till jobbet. Styrkt både till kropp och själ.
Och jag är knappast ensam. Det moderna kaffedrickandet sker numera lika mycket utanför som i hemmet. Forna tiders fikastund med bryggkaffe har fått konkurrens av kaffebarer med yrkesstolta baristas (kaffebartenders på italienska). Sju sorters kakor är utbytta till croissants eller varför inte mörk choklad med hög kakaohalt.
Vi svenskar har tagit till oss den internationella kaffekulturen. Att dricka espressobaserad kaffe i en coffeeshop har blivit standard, även utanför storstäderna, menar Gunilla Steinwall, projektledare på Svensk Mjölk.
Svensk Mjölk är arrangör av tävlingen Barista Cup.

Den espressobaserade kaffebaren dyker upp i allt fler och oväntade sammanhang, som till exempel i inrednings- och modebutiker. I Gamla Stan har till och med en fiskaffär satsat på espresso till kunderna.
För det duger inte med vilket kaffeblask som helst längre. Vi har blivit mer kunniga och krävande. Kaffe ska smaka gott, det är viktigt. Och riktigt gott.
Våra gäster ställer krav, vilket jag tycker är helt rätt. Betalar man upp till 25 kronor för en kopp kaffe ska man både få perfekt kaffe och en social upplevelse. Kaffebönorna ska vara av fin kvalitet, liksom rostningen, men det viktigaste är mitt hantverk, att jag verkligen kan tillreda kaffet, menar svenske mästaren i Barista Cup 2004, Charles Nystrand.

Kvalitet hela vägen
Grunden är alltså en råvara av hög kvalitet. I dag produceras kaffe i ett åttiotal länder med tropiskt och subtropiskt klimat. Bland de stora kaffeproducenterna räknas Brasilien, Colombia, och Indonesien.
Det finns två sorters kaffebönor, Robusta och Arabica. Robusta står för ryggraden i kaffeblandningarna, medan Arabica har en mer förfinad och fruktig smak. Det mesta kaffet vi dricker är blandningar som de stora kafferosterierna tagit fram.
Men riktiga finsmakare väljer single estate kaffe, det vill säga kaffe som kommer från en och samma gård.
Härom året startades det första nya kafferosteriet på femtio år i Sverige, Johan & Nyström. Bakom idén ligger några eldsjälar.

Vi vill öka kunskapen om kaffe med hög kvalitet. Vi köper råbönor via en Internetauktion där alla rosterierna får ge bud på bönorna. Bönderna är sedan garanterade 85 procent av försäljningspriset. Systemet kallas för Cup of Excellence, berättar delägaren Johan Damgaard.
Hemligheten bakom allt gott kaffe är bra råbönor (orostade bönor) och ett rosteri som skapar välbalanserade blandningar. Rosteriet Johan & Nyström rostar en dag i veckan och levererar sedan det nyrostade kaffet inom en dag, allt för att garantera det så nymalt som möjligt.
Malt kaffe är nämligen en färskvara som bör drickas inom en månad. För ju mer luft kaffet kommer i kontakt med, desto mer tappar det i smak.
Fantasterna skaffar sig en liten hemmakvarn och maler sitt husbehov av kaffe dagligen. Vinsten är ännu fler aromer – och godare kaffe.

Kan vara välgörande
Men kaffe smakar inte bara gott, det kan göra gott också. Kaffe innehåller nämligen en av mänsklighetens äldsta stimulantia, koffein. Det stämningsreglerande ämnet har uppiggande effekt, då koffeinet blockerar adenosin, ett ämne i kroppen som fungerar sövande.
Koffein kan även bidra till att lindra smärta, förhindra migrän, dämpa astmasymptom, skärpa uppmärksamheten, inlärningsförmågan och reaktionsförmågan.
Inte nog med det, numera kan några koppar kaffe om dagen dessutom vara ett stöd för den som vill minska midjemåttet. Kaffebönan innehåller nämligen klorogensyra, ett ämne som påverkar kroppens upptagningsförmåga av kolhydrater, men det påverkar inte kaffesmaken. CoffeeSLENDER är ett kaffepulver som innehåller tio gånger så mycket klorogensyra som annat kaffe.
– Sötsuget försvinner och kroppen lagrar mindre fett eftersom den producerar mindre insulin. Vi har gjort studier som visar en genomsnittlig viktminskning på 5,4 kilo, om man under en tolvveckorsperiod dricker tre koppar CoffeeSLENDER per dag, berättar Pontus Nordqvist, vid EdeMerum, företaget som säljer produkten i Sverige.
Ta en kaffefika och få hjälp med viktminskningen, det låter nästan för bra för att vara sant! Tanken är naturligtvis att se produkten som ett hjälpmedel och inget undermedel. Vettiga kostvanor och motion är alltid grunden.
Finns det då ingen hake med världens populäraste böna? En del forskare hävdar att kaffe har en uttorkande effekt och kan höja blodtrycket och risken för hjärtkärlsjukdomar, men det tycks ändå råda enighet om att kaffe är ofarligt i begränsade mängder. Det handlar om en konsumtion upp till en halv liter per dag. För gravida rekommenderar Svenska Livsmedelsverket max tre koppar per dag, men det varierar också beroende på var i graviditeten kvinnan befinner sig.
Så jag fortsätter att med gott samvete njuta av mina stunder på den lokala kaffebaren. Ibland blir det även ett stopp på hemvägen!

PS. Josephine Carrs lilla stamställe heter Melqvist Café och ligger på Rörstrandsgatan i Stockholm

Vill du veta mer om kaffe och hälsa?
Besök gärna det oberoende forskningsinstitutet CoSIC:s hemsida www.cosic.org

Bryggkaffe eller espresso
Skillnaden mellan bryggkaffe och espresso är kaffeblandningen och tiden det tar att tillreda kaffet. En espresso bryggs genom att vattnet pressas genom det malda kaffet under högt tryck. Och det ska gå undan, max en halv minut och sedan ska espresson vara färdig. Det ideala resultatet är ett kaffe med crèma, ljusbrunt skum, ovanpå, som ger extra mycket smak. Man får dessutom i sig mindre koffein än i en vanlig kopp bryggkaffe.
Espresso dricks som det är, eller som cappuccino och kaffe latte. En capppuccino består av 1/3 espresso, 1/3 varm mjölk och 1/3 skummad mjölk. En kaffe latte är en espresso och betydligt mer varm mjölk, ofta serverad i ett högt och smalt glas.

Gott kaffe hemma
Köp små mängder och ofta för att ha så färskt kaffe som möjligt.
Förvara kaffet så tätt som möjligt, samt mörkt och torrt. Undvik kylskåpet!
Räkna en hållbarhet upp till en månad för omalda bönor och några veckor för malt kaffe.
Vill du göra espresso hemma, satsa på en liten italiensk Mocca-bryggare och en bra mjölkvisp. Så småningom kan du investera i en hemmakvarn och mala ditt kaffe själv.

Av Josephine Carr

Kaffe i korta historiska drag
Kaffe-kulturens ursprung finns förmodligen i Etiopien, där man åt kaffebönorna någon gång mellan 575-850 e Kr.
1470 sprids kaffet till Mecka och Medina och kaffehus öppnar i Konstantinopel i mitten av 1500-talet.
I Europa dröjer det ytterligare hundra år, när Venedig begåvas med sitt första kaffehus 1645. Så småningom sprids kaffehusen över hela kontinenten.

LÄS MER

Säg det med ett leende – om munhälsans betydelse för kroppen

Många av oss har känt av hur illa det är att ha problem i munnen. Smärta, karies, blödande tandkött, tandlossning, dålig andedräkt och muntorrhet är inte ovanligt. Vad vi inte alltid tänker på är att hela kroppens hälsa kan påverkas negativt om inte munnen mår bra.

I slutet av 1800-talet utbredde sig uppfattningen att många sjukdomar, som till exempel blodförgiftning, hjärninflammation, lungsjukdomar och syfilis, orsakades av infektioner i munnen. Miljontals tänder drogs ut i vad man trodde behandlande syfte, men så mycket friskare blev folk inte och så småningom övergavs både teori och behandlingsform. Men övertygelsen om att munnens hälsa har ett nära samband med den övriga kroppens hälsa har under det senaste årtiondet fått en renässans.

Kroppens allmänhälsa och tillståndet i munnen
Det har länge varit känt och erkänt att vissa allmänsjukdomar kan påverka munhälsan medan det omvända förhållandet fått mindre uppmärksamhet. I dag vet vi emellertid att infektioner och inflammationer i munhålan förs vidare ut i och påverkar andra delar av kroppen.

– Munhålans hälsa är en nyckel till vår totala hälsa och till vårt välbefinnande. Forskningen har på senare tid sett klara samband mellan munhälsan och till exempel hjärtsjukdomar och stroke, säger tandläkare Sune Wikner.

Det forskas en hel del på sambandet mellan munhålans status och hälsan, där man bland annat undersöker olika förklaringsmodeller. En av dem går ut på att det finns en viss grupp människor som har ett inflammationsförsvar som överreagerar. Förutom hos personer med tandlossning ser man denna reaktion också hos personer med exempelvis hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Den andra förklaringsmodellen handlar om att bakterierna som finns i plackbeläggningarna på tandytor och i tandköttsfickor, via tandköttsinflammationer hamnar i blodet och sedan förs vidare i blodbanan. När detta – om än i små doser – sker dygnet runt, år efter år belastas kroppen genom bakterieöverlagringar på olika ställen, bland annat i blodkärlen, där åderförfettning eller åderförkalkning fått fäste. Man har till exempel hittat tandlossningsbakterier i kärlväggsförkalkningar hos vissa patienter.

Den tredje modellen arbetar efter teorin att inflammationen, som är ett försvar mot bakterierna i placket, utlöser en kaskad av signalämnen som snurrar runt i kroppen. Detta påverkar i sin tur blodkärlen så att de kan bli mer benägna att ta upp fett med åtföljande komplikationer.

Goda och onda bakterier
I munhålan finns mer än 300 olika arter av bakterier. De goda bakterierna ska ta hand om olika slags inkräktare som kan orsaka inflammationer och andra problem i munnen. Men dålig munhygien kan skapa obalans mellan de goda och de skadliga bakterierna. Om man inte efter måltiderna tar bort de matrester som samlas vid tandköttskanten och mellan tänderna ger man de skadliga bakterier näring. Och då bäddar man verkligen för problem genom att skapa gynnsamma förutsättningar för uppkomsten av plack och tandsten

Plack är klibbiga beläggningar av födoämnesrester och bakterier på tänderna. Bakterierna i placken producerar olika ämnen som bryter ner vävnader, bland annat syror som kan leda till karies- och tandstenssjukdomar. Bakterieplacken kan också bilda gifter, toxiner, som tillsammans med syrorna snabbt kan leda till inflammationer i tandköttet. Ett inflammerat tandkött kan vara en första varningssignal om att tandlossningssjukdom, parodontit, är på gång.

En del av de bakterier som finns i placket kan leva i sur miljö, och kan förbränna socker och andra nedbrytbara kolhydrater. Om man har bakteriebeläggningar och äter mycket socker tränger de bakterier som tål socker och andra nedbrytbara kolhydrater undan andra bakterier som är till nytta i matsmältningsprocessen.

Bildandet av tandsten
Tandsten börjar med att placken förenas med olika kalksalter i saliven. Blandningen hårdnar snabbt och blir efter en kort tid omöjlig att ta bort på egen hand. Tandstenen täcker också tandköttskanten så att man inte kommer åt att borsta där. Det gör att bakterier kan verka i lugn och ro, ta sig ner i tandköttet och orsaka tandlossningssjukdom. Därför är det viktigt att borsta tänderna både morgon och kväll så att den inte får ordentligt fäste. Den egna tandvården bör dessutom kompletteras med regelbunden professionell kontroll hos tandläkare och tandhygienist.

Vissa personer får lätt tandsten, hos andra tar det längre tid. Saliven, som består av flera ämnen, bland annat enzymer, vatten, slem och salter, har en nyckelroll när det gäller benägenheten att bilda tandsten.

PlaqueOff – ett komplement inom tandhygienen
Tandborstning förebygger plackbeläggningar och tandsten, men ofta räcker det inte till. Ett betydelsefullt komplement kan vara ett kostillskott, PlaqueOff, vars verksamma substans kommer från en havsalg. De aktiva ämnena från algen tas upp i blodet och ger den vägen saliven en sammansättning som medför att ny plack och tandstenen får svårare att fästa på tandytan.

Det var tandläkaren Sune Wikner som för några år sedan upptäckte algens effekt tack vare en av sina patienter. Patienten ifråga som behandlades för tandsten av Wikner, bosatte sig i samband med sin pensionering i Spanien men behöll sin svenske tandläkare.

– Vid första besöket efter flytten upptäckte jag att min patient inte längre hade någon tandsten, berättar Sune Wikner.

När Wikner och patienten tillsammans började leta efter en förklaring till förbättringen visade det sig att patienten skaffat sig delvis nya kostvanor. Mer eller mindre dagligen åt han sallad i vilken ingick en havsalg – Ascophyllum nodosum – på svenska kallad knöltång. Efter många tester och försök lyckades Sune Wikner ta fram ett kostillskott i tablettform, PlaqueOff, som är baserat på den här algen. De kliniska studier som hittills i relativt begränsad omfattning genomförts på PlaqueOff, indikerar entydigt ett klart samband mellan intag av PlaqueOff och minskad benägenhet för bildning av plack och tandsten. Som en följd av detta har i studierna också iakttagits en positiv effekt i fråga om förekomsten av blödande tandkött. De positiva effekterna uppkommer snabbt och redan efter fyra à fem veckors behandling med PlaqueOff har plack och tandsten hos försökspersonerna minskat med 50 – 75 procent. Även efter den inledande perioden fortsätter förbättringen i allmänhet, om än i långsammare takt. Inga negativa biverkningar har iakttagits.

Av Irene Ahlberg

Några råd för att hålla munhålan ren och hälsan i god kondition

  • Borsta dina tänder grundligt två gånger om dagen. Tandborstningen på kvällen är den viktigaste. Se till att du kommer åt i alla mellanrum med tandstickor, mellanborste eller tandtråd.
  • Att tugga stimulerar tandkött och tänder. Men undvik att småäta.
  • Tugga sockerfritt tuggummi direkt efter måltiden, det rensar tänderna.
  • Undvik att röka.
  • Gå regelbundet till tandläkare och tandhygienist. De är de enda som kan rengöra ordentligt.
  • Rikligt med saliv är viktigt. Är du torr i munnen, fråga din tandläkare om råd. Eller personalen i din hälsobutik.
  • Plack orsakar också lukt som ger dålig andedräkt.
  • Tungskrapa avlägsnar plack från tungan och är ett enkelt sätt att minska bakteriehalten i munnen.
  • Kosttillskottet Membrasin innehåller omega-7-fettsyror från Havtorn. Dessa fettsyror har i studier visar sig vara mycket effektiva mot bland annat muntorrhet. Finns i hälsofackhandeln.
  • Kostillskottet PlaqueOff baserat på knöltång, Ascophyllum nodosum, försvårar för plack och tandsten att få fäste. Finns i hälsofackhandeln.
  • Kvaliteten på saliven är beroende av vad vi äter, och det gäller också mängden saliv. Det är bra att ha mycket saliv. Ät mycket råa grönsaker och rotfrukter, det ger tänder och tandkött motion och stimulerar salivproduktionen. Dessutom innehåller de mycket vitaminer och andra näringsämnen.

Samband mellan tandlossning och andra sjukdomar.

Hjärtkärlsjukdomar
Det finns idag entydiga bevis för att kroniska infektioner, till exempel parodontit, påverkar utvecklingen av arterioskleros. Särskilt utsatta verkar vara personer som har ärftlig benägenhet för starka inflammationsreaktioner.

Diabetes
Man har kunnat konstatera att parodontiten påverkar diabetessjukdomen negativt. Flera undersökningar visar att om man behandlar tandlossningssjukdomen kan behovet av insulin minska.

Infektiös endokardit, inflammation i hjärtats innerhinna, IE
För människor med exempelvis reumatiska klaffdefekter, tidigare IE, eller som har fått konstgjorda hjärtklaffar inopererade, kan bakterierna som orsakar tandlossningssjukdom utgöra ett extra hot om att infektiös endokardit ska blossa upp. Detta på grund av att bakterierna från munhålan svämmar ut i blodbanan och tar sig vidare till hjärtat.

Lunginflammation
Hos vuxna orsakas lunginflammation ofta av att bakterier från munhåla och svalg följer med inandningsluften ner i lungorna och orsakar lunginflammation. Personer som har ett dåligt immunförsvar drabbas lättare. Detta gäller inte minst äldre personer eller redan sjuka personer, som kanske inte kan sköta sin munhygien tillräckligt bra.

Reumatoid artrit, ledgångsreumatism
Det finns vissa karaktäristiska likheter vid tandlossningssjukdom och reumatoid artrit. Vid båda bryts ben och bindvävnad ner lokalt på grund av en inflammatorisk process. Det kan tänkas att det är samma genetiska faktorer som är avgörande för utvecklingen av sjukdom. De studier man gjort är inte helt entydiga men visar ändå att personer med långvarig ledgångsreumatism tycks ha ökad tandköttsblödning, djupare tandköttsfickor och större förlust av tandfästen än kontrollpersonerna. Men det behövs fler studier för att man ska bli säker på sambanden.

fetchimage

Plack  
Plack är en beläggning som bildas när saliven kommer i beröring med tänderna. Den består i huvudsak av bakterier och bildas inom några timmar på en väl rengjord tand även om man inte äter något. Plack bildas fortare på en ojämn än på en jämn yta. Om plack inte avlägsnas genom tandborstning ökar det snabbt i tjocklek. Socker och andra kolhydrater i kosten bidrar då till en snabb förökning av bakterierna i plackskiktet.

Tandsten
Får placken sitta kvar hårdnar den till tandsten genom förening med olika kalksalter i saliven. Inom loppet av ett dygn kan plack bildas och förkalkas till tandsten som är i det närmaste omöjlig att få bort med tandborstning.

Karies och tandlossning 
När bakterierna i placken och tandstenen livnär sig på kolhydraterna i maten bildas syror, som fräter på tandemalj och tandben. Håller man inte rent ordentligt, så kommer tanden att angripas av karies, man får hål i tänderna.
En annan tandsjukdom som följer av tandstensbildningar som inte avlägsnas är tandlossning eller parodontit. Den uppkommer genom bakterierna i den tandsten, som bildas vid tandköttskanten och i tandköttsfickorna orsakar inflammation i tandkött och tandinfästning. Obehandlad leder den med tiden till att tänderna sitter allt lösare och slutligen kan falla bort.

LÄS MER