Artiklar

Ta en kur och må bra

Bryt gamla vanor med en fasta eller en detoxperiod – bra för både kroppen och knoppen – drick mycket vatten – gör en rejäl ”kroppsstädning” då och då – njurarna är viktiga utrensningsorgan – örter, frukt och grönsaker nyttiga ”rengörare”.

Människan har alltid varit intresserad av rening. Den som med viljan kunnat ta herraväldet över kroppens behov – till exempel genom en hård diet – har haft hög status i många kulturer och grupper. Inom hälsorörelsen var fasta tidigare en mycket populär reningsmetod. Då innebar fastan att man enbart intog flytande föda i form av vatten, buljong, avkok på grönsaker och färska fruktjuicer. I dag har intresset för rening vidgats till större grupper världen över och de metoder som marknadsförs är också förändrade. Såväl näthandeln som hälsofackhandeln har gott om produkter som anses rena kroppen trots att man under tiden lever ungefär som vanligt i fråga om födointaget. Men för bästa resultat bör man nog hålla sig ifrån onyttig mat, så kallat rött kött, socker, kaffe, svart te och alkohol … Detox betyder avgiftning, men i det här sammanhanget handlar det inte om behandling av förgiftning i egentlig mening, utan innebär snarare att vi hjälper kroppen att rensa ut slaggprodukter lite effektivare än vad den klarar av på egen hand. Bakgrunden till att vi känner att vi behöver rena oss ligger i att vi äter sådant vi egentligen inte mår så bra av. Vi känner oss tunga och svullna, trötta och olustiga. Detox kan vara ett sätt att återställa balansen; det känns bra att ”städa ut”. Det bästa är förstås om en kur gör att vi ändrar livsstil, och inte återgår till våra gamla vanor efter avslutad kur.

Finns det då något medicinskt motiv för en reningsskur?
Om det finns olika uppfattningar. Vissa menar att på grund av vår livsstil måste levern, som är det organ som tar hand om alla de ämnen som kroppen inte vill ha, få hjälp med avgiftningen, annars kan den kollapsa. Vi utsätts ju för en mängd gifter och andra ämnen som kroppen inte är konstruerad för att ta hand om och därför behöver den hjälp att göra sig av dem.
Andra menar att detta resonemang är nys. Ytterligare andra anser att det till och med kan vara skadligt med rening, eftersom man med hjälp av vissa kurer frisätter mer slaggprodukter i kroppen än vad den kan ta hand om. Till exempel är vissa miljögifter fettlösliga och lagras i fettvävnaden. Om man genomgår en reningskur och till exempel går ner mycket i vikt, kan dessa gifter frigöras och ställa till skada när de släpps ut i kroppen.

Kan man må bra av en detoxkur?
Men om man nu känner att man mår bra av en detoxkur, ska man då avstå för att det kan vara skadligt? Luc Delmulle är forskare på Ortis Laboratories i Belgien. Han menar att det egentligen är fel att säga att vi kan ”avgifta” kroppen med hjälp av någon kur. Det kan vi inte. Med hjälp av kurerna kan vi understödja de olika processer som ingår i kroppens eget avgiftningssystem. Att vissa örter hjälper kroppen i reningsprocessen är känt sedan urminnes tider, och det finns numera också många studier som bevisar detta.
– Kroppens reningssystem frisätter också fria radikaler i cellerna. Det är nödvändigt för att systemet ska fungera. Men en del av dem kommer också på villovägar och kan då ställa till betydande skada. Många örter innehåller så kallade polyfenoler, antioxidanter som skyddar mot de fria radikalernas skador, berättar han.

Örter, frukt och grönsaker viktiga för kroppen
Dessa örter innehåller också, liksom frukt och grönsaker, speciella flavonoider som är ovärderliga i kroppens skyddssystem. De hjälper till att städa ut skadliga ämnen, och hjälper på så sätt kroppen att skydda sig från olika sjukdomar. Ur reningssynpunkt är det därför viktigt att alltid äta mycket örter, frukt och grönsaker. Lägger man till en extra reningskur då och då är det bara bra. Att genom en kur på ett milt sätt stimulera utsöndringsorganen kan göra att man också känner sig piggare och lättare, och blir sporrad att vara lite extra noga med kosten.

Vatten, vatten, bara vanligt vatten
Vatten är också mycket viktigt i sammanhanget; vi behöver dricka rejält för att hjälpa kroppens organ att föra ut det som frigörs.
– Fem olika organ är engagerade i uttransporten av slaggprodukterna ur våra kroppar. De fem är levern, njurarna, tarmarna, huden och lungorna. De måste bli milt stimulerade för att öka sin aktivitet, och så behövs det vatten. Njurarna är det viktigaste utrensningsorganet och vatten är viktigt för att lösa och föra ut slaggprodukterna. Ett problem är, att vi i dag dricker mycket som är uttorkande, som till exempel koffeinhaltiga drycker och alkohol, så vi riskerar att förlora mer vatten än vi tar in. Vi behöver dricka minst 1,5 liter vatten om dagen, säger Luc Delmulle. Varje dag, även när vi inte genomför en detoxkur. Det är också mycket viktigt att hålla magen igång, både till vardags och under en kur. Fiberrik mat, hela linfrön och psylliumfrön är välgörande.

Fakta om levern
Levern är vårt största reningsorgan och den reglerar sin aktivitet i förhållande till hur mycket skadliga ämnen kroppen vill bli av med. Men det går inte att påskynda dess arbete, det enda sättet att öka dess aktivitet är att sätta i sig mer skadliga ämnen.
Levern är kroppens största körtel och väger ungefär ett och ett halvt kilo. I levern tillverkas ämnen som behövs för att bryta ner födan. Ett av dessa ämnen är galla som lagras i gallblåsan. Det bildas en halv till en liter galla i levern varje dag. Gallan innehåller bland annat gallsyror, hormoner, vatten, salter och gallfärgämnen. Gallsyrorna finfördelar det fett som man får i sig när man äter. Gallan lämnar levern via levergången.
Men levern bildar inte bara galla utan har också många andra viktiga funktioner. Den reglerar ämnesomsättningen och behövs för hormonomsättningen. Den producerar flera ämnen, exempelvis kolesterol och gallsyror; den lagrar socker, proteiner, fetter, fettlösliga vitaminer och järn, den reglerar blodsockernivån och tar hand om gifter som kommit in i kroppen till exempel som alkohol eller läkemedel. Levern är också blodreservoar och den behövs för att blodet ska koagulera; den renar blodet, bildar proteiner till blodet och bildar blod åt fostret under graviditeten.
Levern har en stor reservkapacitet och den har en enorm förmåga att nybildas. Om 50 procent av levern opereras bort har dess storlek efter sex månader blivit normal igen.

fetchimage

Biodrain
Biodrain är en utrensande örttablett, som ska tas tillsammans med vatten i riklig mängd. Den sägs stödja kroppens egna naturliga inre processer för utrensning och rening.
BioDrain innehåller örterna cikoria, rödklöver, maskros, kronärtskocka, gullris, timjan och matiatistel, samt växtfiber, psylliumfrön, citrusfruktfiber och klorofyll. Tabletterna innehåller också bulkmedlen potassium citrate och cellulosa. De är fria från socker och jäst och kan användas av vegetarianer och veganer, liksom av diabetiker.

4,3,2,1 diet & detox
Det här är en kombinationsprodukt som utlovar att den både renar och ökar ämnesomsättningen. 4,3,2,1 diet & detox börjar med att rena och rensa ut avfall och gifter som samlats i kroppen och stör ämnesomsättning och matsmältning. Den ökar också fettförbränningen och kontrollerar aptiten så att kaloriupptaget minskar. Den ökar energinivån så att man orkar mer, till exempel att motionera.
4,3,2,1 diet & detox är ett flytande koncentrat som blandas med vatten och dricks under hela dagen. Innehållet består av extrakt från grönt te, yunnan-te, maté, kaktusfikon, fänkål, selleri, maskros, cikoriarot, kronärtskocka och kolanöt. Växterna hjälper till att bränna fett, rensa ut gifter och avfall, men även till att öka din energinivå. Koncentratet blandas med en liter vatten och dricks under dagen. Grundkuren tar tio dagar men den kan också följa upp med ett stabiliseringsprogram på 15 dagar. Under kuren bör man äta regelbundet och nyttigt.
Det har även gjorts en cellstudie, en in vitro-studie på 4.3.2.1 där man ville mäta hur preparatet påverkade frisättningen av fettsyror och ändrade ämnesomsättningen hos fettcellerna. Man tog isolerade, mogna fettceller som odlats i tre olika glaskärl och tillsatte 4.3.2.1 diet & detox i tre olika koncentrationer. Ett annat kärl med fettceller fungerade som kontrollreferens, där den normala frisättningen utan påverkan mättes. Försöken gjordes två gånger, under lite olika fysiska förutsättningar. Resultatet visade att ju starkare koncentrationen av 4.3.2.1 var desto större blev frisättningen av fettsyror, liksom av ATP, frigjord energi i cellerna.

fetchimage

Weleda björkråsaft och elixir
När man framställer Weleda Björk Råsaft bearbetas unga björkblad från ekologiska odlingar tillsammans med biodynamisk citronsaft till en välsmakande dryck. Weleda är mycket noga med kvaliteten och har ett antroposofiskt synsätt i tillverkningen av sina produkter. Enligt den antroposofiska människo- och naturkunskapen verkar björksaft rensande och vätskedrivande. Det stimulerar njurfunktionen och understödjer den naturliga utsöndringen. Weledas Björk Råsaft och BjörkElixir ökar ämnesomsättningen och anses motverka vätskeansamling och slaggbildning i kroppen Produkterna är fria från syntetiska och konstgjorda konserverings-, färg-, och aromämnen.
Man kan således välja mellan två olika slag av drycker. Den ena, råsaften, är utan tillsats av socker medan Elixiret har en tillsats av ekologiskt socker och honung. De kan med fördel tas som en kur under tre veckor. Man blandar 20-30 ml Råsaft eller Elixir i vatten, äppeljuice eller te och dricker det dagligen vid ett och samma tillfälle.

MethodDraine Detox
MethodDraine Detox är en kur som ska tas under 20 dagar. Kuren finns som flytande örtextrakt i smakerna plommon och äpple. Äpple är den jodfria versionen utan blåstång och rekommenderas till personer med överaktiv sköldkörtel. Dagsransonen utgörs av 12 ml extrakt som blandas i en liter vatten, som dricks i omgångar under dagen. MethodDraine Detox finns också som tabletter.
Smaken plommon innehåller plommonjuice och tamarindfruktkött samt koncentrerat örtextrakt från grönt te, björklöv, blåstång, fänkål, kardborrerot, kronärtskocksblad, maskrosrot, styvmorsviolsblomma och älgört.
Smaken äpple innehåller äppeljuice, druvjuice, tamarindfruktkött och koncentrerat örtextrakt från grönt te, björklöv, fänkål, kardborrerot, kronärtskocksblad, maskrosrot, styvmorsviolsblomma och älgört.
Tabletterna innehåller koncentrerat örtextrakt från grönt te, björklöv, blåstång, fänkål, kardborrerot, kronärtskocksblad, maskrosrot och styvmorsviolsblomma.

fetchimage

Kuren
Med Kuren ska det vara möjligt att få samma utrensande effekt, som vid fasta, men utan att man ska behöva vara hungrig. Kuren pågår i tio dagar. Den innehåller örter som björkblad och björkbark, fläder, fänkål, stor kardborre, älggräs och styvmorsviol som ska stödja urinvägarnas funktion. Tarmfunktionen får stöd av bland annat kronärtskocka, katrinplommon och inulin från endivens rot. Inulin har en viktig indirekt verkan på tarmpassagen, eftersom det tillhör gruppen kostfibrer. Naturligt förekommande mjölksyrabakterier i tarmen använder också inulin som näring för sin tillväxt. En tarmflora där mjölksyrabakterier dominerar är viktig för att tarmen ska kunna arbeta på bästa sätt. Kuren innehåller också mjölksyrabakterier. 25 ml av koncentratet blandas i ett stort glas vatten och intas dagligen i samband med morgonmålet. Man kan också blanda koncentratet med en liter vatten och dricka blandningen fördelad över dagen. Finns även som tuggtabletter.

Ledins klassiska fastepaket
Vad är fasta? Jo, det är att man under en begränsad tid bara dricker eller äter flytande föda. Men det är viktigt att man inte blandar ihop fasta och bantning. Fasta innebär att man frivilligt ställer om kroppens näringsupptag, så att det egna näringsförrådet används. Med Ledins fastepaket får man dagligen i sig cirka 200 kcal plus viktiga vitaminer och mineraler. När man fastar får mage och tarm chansen att vila och kroppen får möjlighet att göra sig fri från slaggprodukter. Fastan kan också vara en bra inledning att förändra sin livsstil, det vill säga till en förändring med ett sundare leverne. Utöver fasteprodukterna i Ledins Vitaminfasta ingår även Ledins Hälsomål som ska hjälpa till med kosthållningen dagarna före och efter själva fastan.

Av Irene Ahlberg

fetchimage

Daily Detox en törstsläckande snabbis
En drink med livgivande örter som t ex ingefära, schisandra, galanga, damiana och frukter som guava, papaya, banan, aprikos och passionsfrukt. Innehåller varken socker, koffein eller taurin.

LÄS MER

Trender och tendenser

Egenvård är  att ta hand om sig själv – Pycnogenol –  rik på antioxidanter – D-vitamin och grönt te källor till längre liv.

Antioxidanter och flavonoider – nyttiga krafter i naturen
Naturen bjuder onekligen på fantastiska möjligheter och vem har inte hört talas om ”naturens eget skafferi”?
Vem kunde till exempel ana att barken på ett tallträd är full av nyttiga antioxidanter och lika nyttiga flavonoider, ämnen som också finns i bland annat färsk frukt och grönsaker.

fetchimage

Den här speciella arten av tall, rik på procyanidiner och feniolsyra, växer bara i sydvästra Frankrike, närmare bestämt i Gascogne. Och här i ett stort skogsområde och i oförstörd natur finns tallträdet vars latinska namn är Pinus maritima eller Pinus pinaster, vanligen kallad strandtall hos oss.
Barkens hälsosamma egenskaper har varit kända i århundraden. Redan år 1535 botades den franske upptäcktsresanden Jacques Cartier och hans besättning från den livshotande, och på den tiden bland sjöfarare vanliga, sjukdomen skörbjugg. De drack preparerade teer och andra brygder gjorda på tallens bark och barr. Och inte nog med att Jacques Cartier och hans mannar blev av med skörbjuggen, deras sår läkte och diverse andra krämpor de led av likaså.
Europeiska utvandrare som emigrerat till Amerika kunde tidigt berätta om hur de hade räddats från skörbjugg och C-vitaminbrist tack vare avkok från tallträden.  Under senare tiders forskning har man kunnat konstatera att hemligheten bakom barkextraktets hälsobringande egenskaper är att det är rikt på de näringsämnen som kallas bioflavonoider. Ursprungligen var det de nordamerikanska indianerna som använde barkens och barrens avkok och utifrån deras kunskaper växte intresset att forska och studera mekanismerna bakom denna brygd.
År 1965 började man på allvar studera tallens bark och då speciellt den franska strandtallen.
Det var det tyska företaget Horphag Research, grundat 1925, som intresserade sig för den här speciella tallen. Företagets dåvarande ordförande, den välkände tyske kemisten Charles Haimoff, tog intiativet till konceptet ”hälsosamt åldrande” och det var i hans laboratorier som man utvecklade produkten som i dag är känd som Pycnogenol.

Undermedel?
Under åren har mer än 170 studier utförts som kan visa att den har positiv effekt på ödem i vaderna, skyddande effekt på ögonen, är en kraftig antioxidant och stärker immunförsvaret, ökar blodcirkulationen och reducerar risken för hjärtattack, skyddar huden mot solskador och förebygger rynkor.
– Under år 2006 gjorde vi flera kliniska studier som bland annat kunde visa att Pycnogenol minimerar de menstruella besvären, ger lindring vid astma och förebygger benskörhet, berättar forskaren vid Horphag Research Victor Ferrari.
– Och hela tiden fortsätter vi vår forskning på produkten och mer än 220 vetenskapliga artiklar och kliniska studier kan bekräfta Pycnogenol’s säkerhet och effektivitet, förklarar han.

Fakta
I naturen finns tusentals bioflavonoider, vanligen kallade flavonoider, och man har identifierat över 4 000 av dem, men med allra största sannolikhet finns det åtskilliga tusen fler att upptäcka. Flavonoider finns bland annat i frukt och grönsaker, nötter, spannmål, kakao och i drycker som till exempel vin och te. Många flavonoider är pigment som ger frukterna deras blå, röda och gröna färger. Utöver de antioxidativa egenskaperna har flavonoiderna en mängd andra nyttiga effekter i kroppen. Studier har visat att de även kan motverka virus, inflammationer och allergi.

Uppäggad?
D-vitamin hör verkligen till höstens toppvitamin. Visste du att ägget är en av få naturliga D-vitaminkällor? Men vi i Sverige är dåliga på att äta ägg jämfört med länder i Afrika och Asien. Vi äter cirka 200 ägg per person och år och i till exempel Mexico äter man 341, i Japan 330, Spanien 250 och i Frankrike lika många.

fetchimage

Den allra bästa D-vitaminkällan är vistelse i solen. Andra bra källor är lax, makrill, sill, sardiner och ål. Berikad mjölk och margarin räknas också in i ”D-vitamingänget”, liksom lever, kött, kantareller och trattkantareller.
Att D-vitamin förlänger livet visar en stor internationell studie. Tillskott minskar risken att dö med åtta procent. Det är forskare vid WHOs internationella institut för cancerforskning i Lyon, IARC, som gått igenom 18 stora studier kring D-vitamin som har publicerats fram till november 2006. Totalt var 57 311 personer involverade i studien som i genomsnitt följdes i nästan sex år. 4 777 personer avled under tiden.
När forskarna slog ihop alla olika dödsorsaker upptäckte de att den totala dödligheten var åtta procent lägre bland dem som åt D-vitamin regelbundet. Tillskotten låg mellan 300 och 2000 internationella enheter, IU, men var i medeltal på en nivå som är normal i vanliga vitamintabletter, närmare bestämt 528 IU.
En rad färska studier har även kopplat D-vitaminet till förmågan att förebygga bland annat cancer, hjärtsjukdomar och diabetes. Och D-vitaminets förebyggande förmåga har även kopplats till sjukdomar som MS och tuberkulos.
Sola eller inte sola? Det är väl känt att för mycket solande kan orsaka hudcancer, men samtidigt kommer nu uträkningar som säger att människor i soliga länder löper hälften så stor risk som vi svenskar för en lång rad andra cancersjukdomar. Orsaken kan vara att solen även bidrar med skyddande D-vitamin. Eftersom allt fler svenskar dör i hudcancer måste man fråga sig hur man ska sola. Under sommaren räcker det faktiskt med 20 minuters solande per kroppssida för att få den maximala dygnsdos av D-vitamin som kroppen kan lagra. I en annan färsk studie har forskare, från bland annat Karolinska institutet, analyserat data om 4 192 635 patienter från cancerregistret i 13 länder. Länderna delades in i soliga – Australien, Singapore och Spanien – och solfattiga, som Sverige, Kanada och övriga nordiska länder.
Slutsatsen blev att människor som under lång tid exponerats för solens ultravioletta strålar i soliga länder löper kraftigt minskad risk för många svåra cancersjukdomar som drabbar inre organ, framför allt cancer i mage, ändtarm, prostata, bröst, njurar, lever, gall- och urinblåsa, lungor och bukspottkörtel. Risken för hudcancer var däremot ungefär lika stor oavsett klimatet.

Källor: Svenska Dagbladet, Livsmedelsverket

Fakta
D-vitamin är egentligen ett hormon som behövs för immunförsvaret, fortplantningen, insulininsöndring och upptag av kalcium och fosfat. Eftersom D-vitamin är fettlösligt kan det lagras i kroppen och då framför allt i fettväven. Brist på D-vitamin orsakar rakitis (engelska sjukan) hos barn, men sjukdomen är numera sällsynt i Sverige. Äldre personer utvecklar benskörhet vid D-vitaminbrist och båda sjukdomarna är en följd av minskad inlagring av kalcium och fosfat i benväven. Tidiga bristtecken kan vara allmänna symtom som retlighet och dålig aptit. Skönt grönt är en aktuell färg i höst och i allra högsta grad aktuellt är också grönt te, en annan livsförlängare enligt många studier. För ungefär ett år sedan publicerades en studie gjord på över 40 000 män och kvinnor i Japan som kunde visa att de som dricker stora mängder grönt te lever längre. Förklaringen kan vara att grönt te innehåller antioxidanter. Studien, som genomfördes vid Tohoku University School of Public Policy, fann att tedrickandet var särskilt effektivt i samband med hjärtkärlsjukdomar. Men tvärtom vad andra tidigare djurförsök kunnat visa, minskade inte dödligheten i cancer.
Studien pågick i elva år och genomfördes i nordöstra Japan där hela 80 procent av befolkningen dricker grönt te och där mer än hälften dricker tre koppar eller mer per dag.
Deltagarna i studien var i åldern 40 till 79 år, och ingen av dem hade någon stroke-, hjärtkärlsjukdom- eller cancerbakgrund.
Bland dem som drack fem koppar grönt te eller mer varje dag, var dödligheten 16 procent lägre jämfört med dem som drack mindre än en kopp om dagen. Under de sju första åren studien genomfördes var dödligheten bland stordrickarna 26 procent lägre.

Av Irene Ahlberg

Grönt te sägs även hjälpa mot åldersdiabetes. Försök på möss visar att antioxidanten EGCG ökar känsligheten för insulin och skyddar de insulinproducerande cellerna från att dö, vilket är väldigt bra. Den dos EGCG-mössen fick motsvarar 3-4 koppar grönt te om dagen för en människa.

LÄS MER

I bättre balans med naturen

Miljömärkning är ett system som ska garantera att en vara eller tjänst uppfyller vissa miljökrav. Att en produkt är miljömärkt garanterar dock inte att den är bra för miljön, men att den är mindre miljöbelastande än de produkter inom samma produktområde som inte är miljömärkta. Inom kort lanseras ett nytt märke: Klimatmärkt mat.

demeter

Bra Miljöval
Bra Miljöval är Svenska Naturskyddsföreningens miljömärke. Föreningen fokuserar på havet, skogen och luften när de ställer sina miljökrav för de produkter som får använda märkningen. Systemet finns på både varor och tjänster, exempelvis kläder och i livsmedelsbutiker, vilket innebär att de specifika kriterierna skiljer sig åt.
Men alla kriterier bygger på samma grunder: Människan måste spara på naturresurserna. Den biologiska mångfalden och människans hälsa får inte hotas. Material ska kunna återföras till naturens kretslopp, användas på nytt eller återvinnas.
Läs mer: www.snf.se

Demeter
Svenska Demeterförbundet är en kontrollorganisation för biodynamisk odling i Sverige. Det är en ideell konsumentförening som kontrollerar och auktoriserar växtodling, djurhållning, slakterier, butiker, förädlare, grossister och importörer.
Alla som auktoriseras av Demeterförbundet, är också kontrollerade enligt EU:s förordning som innebär att råvarorna består av minst 90 procent biodynamiskt odlade och minst 95 procent ekologiskt odlade råvaror.
Med biodynamisk kvalitet menas att gården och jorden ses som en helhet. Målet är att den biodynamiska gården ska vara självförsörjande vad gäller kompost, gödsel och foder till djuren.
Läs mer: www.demeter.nu

Ekologiskt jordbruk
EU:s märke Ekologiskt jordbruk finns på de produkter som är producerade helt i linje med EU:s förordning för ekologisk produktion, eller om det rör sig om importerade varor, motsvarande eller identiska med EU:s regler. Minst 95 procent av varans ingredienser är ekologiskt odlade och helt fria från genmodifierade organismer, GMO. På en del punkter har Krav striktare regler än EU. Exempelvis tillåter inte Krav tillsatser av nitrit.
Läs mer: http://europa.eu.int/comm/agriculture/qual/organic/logo/index_sv.htm

fetchimage

Krav
Krav arbetar för att hjälpa konsumenten att nå en hållbar livsstil. Kravs huvudfokus ligger inom god miljö, hälsa och djuromsorg samt socialt ansvar. Krav-märket finns på ekologisk mat som också kan vara ursprungsmärkt samt på hållbart fångad fisk. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och genmodifierade organismer, GMO, används inte i produktionen och hårda krav ställs på djuromsorgen.
Krav arbetar inom hela kedjan, från lantbruk till livsmedelsproduktion samt även med märkning av restaurang och butik. Verksamheten kontrolleras minst en gång per år.
Krav-märkt mat ska vara naturligt hälsosam, utan syntetiska smakämnen, sötningsmedel eller härdade fetter.
Läs mer: www.krav.se

fetchimage

MSC
Marine Stewardship Council är en oberoende global och inte vinstdrivande organisation, som arbetar med att skydda världens tillgångar av fisk och skaldjur genom att gynna bästa miljömässiga val, nu och för framtiden.
MSC-märket visar att fisken inte kommer från ett fiskebestånd som är överfiskat eller är fångad på ett sätt som skadar havets ekosystem.
Den tydliga blå märkningen ska fungera som en garanti för att produkten kommer från ett välskött fiske och att den inte har bidragit till miljöproblemet med överfiskning.
Läs mer: www.msc.org

Rainforest Alliance
Rainforest Alliance är en internationell naturskyddsorganisation som arbetar för att bevara den biologiska mångfalden och för att skapa hållbara försörjningsmöjligheter för arbetare och odlare. Rainforest Alliance certifierar odlingar av bland annat kaffe, bananer, kakao och te.
I områden med stor biologisk mångfald är ofta odlingarna orsaken till att vattendrag förorenas, skogar försvinner och jord eroderar. För att komma till rätta med dessa problem har Rainforest Alliance och Sustainable Agriculture Network (SAN), tillsammans med andra intressenter, utvecklat riktlinjer för jordbruket i tropikerna. Reglerna skyddar miljön, arbetarnas rättigheter och välfärd samt lokalsamhällenas intressen. För konsumenterna innebär certifieringen att konsumenterna kan medverka till förändringar som leder till hållbara jordbruksmetoder.
Läs mer: www.rainforest-alliance.org

Rättvisemärkt
Rättvisemärkningen är en oberoende produktmärkning som ska bidra till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer.
Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, barnarbete och diskriminering motverkas, demokratin och organisationsrätten främjas, lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt. Även miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas.
Läs mer: www.rattvisemarkt.se

fetchimage

Svenskt Sigill
Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke för svenska livsmedel och växter som garanterar att råvaran har producerats på kontrollerade svenska gårdar. Gårdarna möter Svensk Sigills krav på livsmedelssäkerhet, god djuromsorg, miljöhänsyn och öppna landskap. Att reglerna följs garanteras av ett oberoende certifieringsorgan. Märkta produkter kan spåras tillbaka till producenterna.
Läs mer: www.svensktsigill.se

Klimatmärkt mat väntas till början av 2010

Inom kort lanseras en särskild klimatmärkning av svenska och importerade livsmedel. Bakom initiativet står bland andra Svenskt Sigill, Krav, Lantbrukarnas riksförbund, Skånemejerier och Scan. Systemet för märkningen liknar Kravmärkningen, där en utomstående part ansvarar för certifieringen.

Anna Richert, klimatexpert på Svenskt Sigill, svarar på nyfikna frågor kring detta:

Vad betyder det att en produkt är klimatmärkt?
– Det innebär att producenter och alla delar av livsmedelskedjan, det vill säga transporter, förädling och förpackningar uppfyller vissa kriterier som vi har satt upp så att det blir minskad klimatpåverkan.

När lanseras den första produkten?
– Vi har inte satt ett konkret datum än, men det är klart att mejeriet Sju gårdar lanserar den första klimatmärkta produkten, och i samband med det har vi ett rapporteringsseminarium där vi presenterar resultaten.

Hur kan konsumenten känna igen märkningen?
– Loggan är klar, men presenteras först när Sju gårdar har lanserat sin produkt. Men det är en enkel logga som tydligt visar att en produkt är klimatcertifierad.

Innebär det att produkter kan ha dubbel märkning, det vill säga klimatcertifieringen och Krav-märkning exempelvis?
– Har en producent redan Krav- eller Svenskt Sigill-märkning kan de också använda klimatmärkningen – så ja, det kommer att förekomma dubbel märkning.

Varför ska man välja klimatmärkt mat?
– Om du väljer en klimatmärkt produkt kan du vara säker på att producenten har minskat klimatpåverkan och genomfört förbättringar som är vetenskapligt motiverade och praktiskt möjliga. Och om man som konsument tycker att det är viktigt att minska sin klimatpåverkan genom de livsmedel man köper och äter så kan man välja en sådan här produkt. Sedan finns det många andra åtgärder man kan göra som enskild person, ändra sitt kostval exempelvis. Klimatcertifieringen hjälper dig inte att välja mellan vegetariskt eller kött, men om man väljer kött så visar klimatmärkningen vilket som ger minst klimatpåverkan.

Det finns råd om hur man kan äta mer klimatsmart, exempelvis välja vegetariskt före kött.
– De råden kommer inte från oss, men det är kloka råd.

fetchimage

Av Elisabet Tapio Neuwirth

Ät mer klimatsmart
Fyra enkla tips för att äta mer miljövänligt:

1. Ät mer vegetariskt.
2. När du väl äter kött, välj ekologiskt, naturbeteskött och gärna närproducerat.
3. Släng inte mat. Om alla lagade och lade upp lagom stora portioner skulle 20 procent av matens klimatutsläpp minskas.
4. Ät säsonganpassat. Välj rotsaker och andra lagringståliga grönsaker under vintern så minskar klimatpåverkan väsentligt.

(Källa: Svenska Naturskyddsföreningen och Krav.)

LÄS MER

Mat och klimat

Det är faktiskt så, att cirka en tredjedel av människans klimatpåverkan är hänförlig – direkt och indirekt – till den mat vi äter. Kan vi då genom ett medvetet val av mat bidra till att minska den globala uppvärmningen. Och vad ska vi i så fall välja att sätta på bordet? Är till exempel allt kött ett dåligt val från klimatsynpunkt? Påverkar ekologisk mat klimatet mindre än konventionellt odlad mat? Ska man äta annan mat på vintern än på sommaren?

Människans inverkan på klimatet har blivit ett allt hetare tema i den offentliga debatten. Främst handlar det om vår förbränning av fossila bränslen och utsläppet i atmosfären av koldioxid (CO2) eller rättare av CO2-ekvivalenter. På senare tid har vi också gjorts uppmärksamma på att kopplingen mellan mat och klimat inte är försumbar i detta avseende.

Med de här frågorna inleder författarna Johanna Björklund, Pär Holmgren och Susanne Johansson sin bok Mat & klimat. Men frågorna är naturligtvis fler: Är färsk importerad mat bättre än fryst närodlad? Kommer vi inte att kunna äta bananer i framtiden? Vilka är de värsta ”klimatbovarna” på matbordet? Dessa exempel bara för att nämna några av alla de frågor, som många gånger är svåra att ge ett enkelt svar på.

Författarna konstaterar att sammanhangen ofta är komplicerade och att det sällan finns enkla svar på frågorna och fortsätter: ”Men det är i första hand inte maten i sig som är problemet, utan hur vi producerar den. Det är många faktorer som påverkar; från produktionen på gården till förädling och hur maten transporteras och paketeras.”

”All mat påverkar vår miljö, även den som vi inte äter. Tänk på att den mat som vi slänger orsakar utsläpp av klimatpåverkande gaser utan att ha gjort någon nytta alls.”

När man läser vidare i boken förstår man att det är svårt att ge enkla svar. Vi kan ta frågan: Är färsk importerad mat bättre en fryst närodlad?

Svaret är som sagt inte enkelt. Författarna konstaterar att ”Från klimatsynpunkt är det bättre att välja ett svenskt konventionellt äpple än ett importerat ekologiskt.”

Varför? Jo, så är det, säger de, när det gäller mat där transporten står för en stor del av det utsläpp av växthusgaser, som belastar produkten ifråga, vilket gäller många frukter och grönsaker.

Och vidare: ”För mjölkprodukter och köttvaror är transportens bidrag till utsläppen ofta procentuellt betydligt mindre än produktionens.” Och konstaterar att kunskapen måste bli större om hur de varor man väljer mellan har producerats och transporterats, för att vi ska kunna välja det från klimatsynpunkt rätta.

”Vad djuret har ätit, hur fodret har producerats och hur länge djuret har levt är några saker man behöver veta för att kunna ta ställning”, tillägger man.

Och fortsätter: ”Ofta är också skillnaden mellan olika produkters utsläpp, som till exempel skillnaden mellan en frilandsodlad palsternacka och ett växthusodlat salladshuvud, så stor, att det inte spelar någon roll för klimatet om de är ekologiska eller konventionella. Vare sig palsternackan på friland är ekologisk eller inte, så är den att föredra framför det växthusodlade salladshuvudet.”

Frysta eller kyllagrade varor?

För ett äpple som kommit med båt från Nya Zeeland har det gått åt sju gånger så mycket energi som för det svenska äpple, som kyllagrats och transporterats med lastbil här hemma. Den el som används vid kyl- och fryslagring på gården, i butiken eller i hemmet i Sverige är producerad med en elmix som ger mycket låga utsläpp. Elmixen bidrar bara med en tiondel av utsläppen, som uppstår vid de transporter och den kylning som sker i samband med det importerade äpplet. Det talar till den svenska kyllagrade fruktens fördel.

Att fryslagra kräver alltid mer energi än att kyllagra, eftersom maten ska frysas in och lagras vid en lägre temperatur. Det kan vara något att tänka på i valet mellan färskvaror och djupfryst.

Vad betyder mina val i vardagen?

”Att äta klimatsmart innebär att äta mer av den mat som har liten klimatpåverkan och mindre av den mat som har stor klimatpåverkan. Om man ska äta hälsosamt ska man äta varierat av nyttiga livsmedel enligt tallriksmodellen.”

Tillagning:

Hur vi lagar vår mat är viktigt. Ska man värma i ugn eller mikro? Att värma i ugn kräver ungefär fyra gånger så mycket energi som att värma i mikro, kan man läsa i boken.

Och det gäller om man tillagar eller värmer mat. Tinar vi i mikron slösar vi energi till något som går lika bra att göra utanför mikron. Extra bra är det om man i stället tinar i kylskåpet, så att den magasinerade kylan i den frysta maten minskar energiåtgången i kylskåpet.

Energiåtervinning på hemmaplan!

Andra enkla knep för att spara energi vid tillagning är att ha lock på grytor, inte koka mer vatten än som behövs och låta pastan, riset och potatisen koka upp och sedan stå kvar på den avstängda plattan. Det räcker för att den ska bli färdig nästan lika fort som om den skulle fortsätta att kokas.

Ett annat sätt att spara energi är att planera vad man ska äta på någon dags sikt. Man behöver kanske inte frysa in mat som ska ätas upp redan nästa dag. Och om maten man tänkt äta nästa dag ligger i frysen kanske den kan tina i kylen under natten.

Av Lena Götrich

LÄS MER

Matnyttiga trender

Du kan hitta dem lite överallt. I skogen, i trädgårdsrabatten, i dikesrenen och på ängen. Medicinalväxter finns överallt och de har i årtusenden hjälpt oss genom att ge lindring mot många olika åkommor. ”Kloka gubbar och gummor” förr i tiden ansåg att dessa växter till och med kunde ge bot mot en hel del sjukdomar.

Men de här växterna är inte bara bra mot diverse krämpor. Vi glömmer ofta bort att de flesta av dem är alldeles utmärkta kryddor i maten. Och inte bara det. Hur ofta tänker vi på att delikatesserna hallon, blåbär och svarta vinbär bland många andra nyttigheter innehåller stora mängder nyttigt C-vitamin?

I alla tider har människan förstått att ta tillvara växterna och bären i naturen. Och kunskapen om deras läkande och botande egenskaper har ofta kommit fram genom rena tillfälligheter. Den samlande erfarenheten är rik och har alltsedan medeltiden systematiserats i olika ”örtaböcker”. Det är utan tvekan så, att väldigt många vill veta mer om de naturliga organiska alternativen till de kemiskt framställda läkemedel och andra preparat som erbjuds idag. Men kom alltid ihåg: Ingenting kan med säkerhet ersätta professionell medicinsk vård vid allvarliga sjukdomar.

Anis och fänkål är väl kända som kryddor i vissa brödsorter och i likörer. I folkmedicinen anses båda som bland annat kramplösande vid andningsproblem, slemlösande vid hosta och lindrande vid mag- och matsmältningsproblem. Bägge användes som läkeväxter redan i det gamla Egypten.

Andra, för oss bekanta, kryddor är kardemumma och kanel. Vem kan motstå en nybakad kanel- eller kardemummabulle?

Kryddorna användes förr i tiden primärt vid matsmältningsbesvär och ansågs ha god effekt på sådana åkommor. I Sverige används dessa kryddor mest i bakverk, medan man i asiatiska länder gärna använder dem i matlagningen.

fetchimage

En annan välbekant och nyttig växt är brännässlan. Den hör faktiskt till våra allra nyttigaste och näringsrikaste växterna. Den är bland annat rik på A- och C-vitamin, järn, kalium, kalcium, fosfor, kisel och klorofyll. I folkmedicinsk litteratur kan man läsa att den är blodsockersänkande, urindrivande och allmänt stärkande. Den avlägsnar också urinsyra ur kroppen, vilket ska vara bra vid exempelvis reumatism och eksem. Andra problem som nässlan anses lindra är blodbrist, gikt, hudsjukdomar, håravfall, ischias och ryggskott.

Matnyttigt
Brännässlan finns över hela landet och de unga bladen är fantastiskt goda som soppgrönsak, gärna tillsammans med grönkål.

Torkade blad ger bröd en fyllig smak och man kan också göra ett gott te på dem.

fetchimage
Salvia, rosmarin och timjan
är väldoftande och aromatiska kryddväxter som vi gärna använder i matlagningen. Namnet salvia kommer från latinets salvare som betyder bota. Salvian, kan man läsa i litteraturen, är bland annat bra vid halsont, heshet, inflammation i munhålan och vid svettning.

fetchimage

Rosmarin anses verka lindrande vid cirkulationsbesvär, nervösa hjärtbesvär, lågt blodtryck och vara aptitfrämjande. Den ska också kunna hjälpa vid depressioner och huvudvärk. Namnet rosmarin betyder ”dagg från havet” och anspelar på dess naturliga växtplats vid Medelhavet.

Timjan, menar man, ska vara bra vid bland annat heshet, kikhosta, luftrörskatarr, snuva och förkylning. Samtliga kryddväxter innehåller eteriska oljor, bitter- och garvämnen. Timjan innehåller även det starkt bakteriehämmande ämnet thymol.

Dill och persilja är, andra för oss, mycket välkända växter. Vem kan vara utan dillkronorna till kräftorna? Eller dillkvistarna till den färska potatisen?

Dillen finns faktiskt omnämnd redan i Bibeln och då som köks- och läkeväxt. Dillfrön anses i litteraturen lindra både magbesvär och väderspänningar. Att tugga dillfrön anses dämpa hungerskänslorna. Förr i tiden hade man med sig dillfrön till kyrkan att tugga på om predikan skulle bli lång och hungern alltför påtaglig. Dillvatten var en gammal huskur för barn som hade magknip eller svårt att sova.

Persiljan är en av våra äldsta kulturväxter. Ända sedan antiken har den använts som både trolldoms- och läkeört. Den är rik på järn och på A- och C-vitamin. Anses bland annat ge lindring vid blås- och njurinflammationer, njursten och matsmältningsbesvär.

Enligt gammal folktro skyddade persiljan nyförlösta kvinnor mot onda andar. Detta har förmodligen att göra med att den innehåller ett ämne, apiol, som anses stimulera livmodern och lindra menssmärtor.

Dragon, en annan välsmakande och aromatiskt väldoftande ört, hör ursprungligen hemma i västra Nordamerika, Sibirien och östra Asien. Enligt Carl Fredrik Hoffbergs ”Anvisning till Wäxt-Rikets kännedom”, utgiven 1792, har dragon en ”magstärkande och drifwande effekt”.

Dragon används mest som krydda, bland annat i soppor och såser. Det är till exempel den som ger bearnaisesåsen dess karaktäristiska smak. Det är de färska och torkade bladen som används.

fetchimage
Matnyttigt
Dragon- och mandelmajonäs (3dl). Gott att servera till grillade räkor, fisk eller kyckling.

1 kruka färsk dragon, plockad
1 kruka persilja, hackad
50 g mandel, skållad
1 msk färskpressad citronsaft
1 vitlöksklyfta
1 tsk chilipulver
½ tsk salt
2dl olivolja

Mixa alla ingredienser utom oljan i en matberedare tills den blir en jämn smet. Fortsätt att mixa och tillsätt oljan i en tunn stråle.

Källa: Swegro

fetchimage

Ingefära använde man redan för flera tusen år sedan i Kina och då vid problem med matsmältningen, orolig mage, diarré och illamående. Sedermera kom ingefäran till Europa och ansågs även här vara effektiv mot illamående, åksjuka, magknip, matsmältningsbesvär och väderspänningar, liksom mot inflammation i leder och muskler.

Ingefära är en underbar krydda och används mycket i det asiatiska köket. Och här i Sverige som smaksättare i fil och som krydda i olika maträtter.

Matnyttigt

Fruktsallad med ingefära

1 äpple
1 burk syltad ingefära
1 apelsin
sesamfrön och färsk ingefära till garnering

Sätt in fyra tallrikar i frysen. Klyfta äpplet utan att skala det och ta bort kärnhuset. Lägg klyftorna i en skål. Hacka en eller ett par bitar syltad ingefära och blanda ner; häll också på lite spad från ingefärsburken. Filea apelsinen och blanda ner samt pressa över lite apelsinsaft. Vänd runt salladen ordentligt och lägg upp på de iskalla tallrikarna. Garnera med sesamfrön och lite nyriven färsk ingefära och servera direkt.

www.recept.nu

Vitlök har använts som krydda och medicinalväxt i tusentals år. Den anses effektiv mot bland annat bakterier och svamp, stimulerar immunförsvaret, förebygger hjärt-kärlsjukdomar, förhöjda blodfetter, infektioner, luftrörskatarr, dålig matsmältning och diarré.

Matnyttigt

Ett gott vitlökssmör till en grillad köttbit rekommenderas!

Vitlökssmör

100 g rumstempererat smör
2-3 pressade vitlöksklyftor (avgör själv mängden vitlök)
½ matsked pressad citron
1 krm mald svartpeppar
½ tsk salt

Rör smör, salt, svartpeppar, citronsaft och den pressade vitlöken så att det blir luftigt och ställ smöret i kylskåpet att stelna eller lägg i frysen cirka 20 minuter. Tänk då på att ta ut smöret cirka 5 minuter före serveringen.

Obs! Vitlök bör användas försiktigt av den som äter blodförtunnande mediciner.

Hallon, smultron, svarta vinbär, blåbär och nypon är bär som är fulla av sådana nyttigheter som antioxidanter, växtsteroler, vitaminer och fibrer. Många av dem har sedan lång tid tillbaka använts i lindrande syfte. Linné, till exempel, åt smultron för sin gikt och torkade blåbär ansågs förr vara bra mot diarré.

Numera är forskningen kring bär intensiv. Ett extrakt på ett speciellt nypon (Litozin) har visat sig vara effektivt mot artros, extrakt av blåbär (Strix) bra för ögonen.

Forskning vid SLU i Alnarp, har i samarbete med Lunds universitet kunnat visa hur extrakt olika slag av bär och frukter hämmar tillväxten av tjocktarms- och bröstcancerceller genom att minska deras delningshastighet. Ju högre koncentration av extrakten, desto större effekt på hämningseffekten.

Nypon, blåbär och havtorn var de bär som tjocktarmscancercellerna hämmades mest av, medan bröstcancercellerna påverkades starkast av nypon, svarta vinbär och havtorn.

Källa: SLU

fetchimage

Boktips!

Stefan Källman: Vilda växter som mat och medicin. Ica bokförlag.
Jan G Bruhn: Naturliga läkemedel. Apotekarsocietetens förlag.

Kerstin Ljungqvist: Nyttans växter. Calluna förlag

Källor: Den virtuella floran, Nyttans växter, Läkeväxter från hela världen, Naturliga läkemedel

LÄS MER

Ekologiskt på frammarsch

Ekologiska produkter har funnits sedan länge men på senare år har efterfrågan ökat så mycket att det blivit svårt för producenterna att hålla jämna steg med den. I dag räcker det inte enbart med ekologiskt tänkande, nu är det större perspektiv det handlar om. Klimatmärkning är det nya…

Ekologiskt på frammarsch

Ekologiska produkter har funnits sedan länge men på senare år har efterfrågan ökat så mycket att det blivit svårt för producenterna att hålla jämna steg med den.

I dag räcker det inte enbart med ekologiskt tänkande, nu är det större perspektiv det handlar om. Klimatmärkning är det nya…

Visst är vi lätta att påverka och visst är det politiskt korrekt just nu. Att tänka och tala i termer av miljömedvetande! Larm om klimatförändringar, konstaterade gifter i kläder, mat och leksaker och diskussioner om matens näringsinnehåll har gjort sitt till för att väcka oss konsumenter. Den tid är förbi när ekologiskt odlad mat sattes i samband med hälsokostbutiker och grönavågenmänniskor. I dag finns den i vanliga butiker och varuhus, och köpare är gemene man, även om kvinnor är flitigare kunder än män och unga människor vanligare kunder än äldre när det gäller det här sortimentet.

Dyrare matkasse

Barnfamiljerna tycks också vara en av de grupper som blir allt mer medvetna och väljer ekologiskt, trots att matkassen blir betydligt dyrare när den packas med ekologiskt framtagna varor än en med konventionellt odlad mat. En undersökning som tidningen Barometern gjort visar att en matkasse med tretton olika basvaror kostar cirka 40 procent mer om den innehåller ekologiskt odlade varor i stället för konventionellt. ”Ekokassen” blir cirka 2000 kronor dyrare i månaden.

Barnfamiljer söker sig också allt mer till giftfria alternativ när det gäller kläder, blöjor och leksaker.

Stor efterfrågan

Men eftersom det är formeln ”ju större volymer, desto lägre priser” som brukar gälla i handeln, så kan vi kanske hoppas att den ska gälla också för ekologiska produkter.

Ty efterfrågan har rusat i höjden de senaste åren, första halvåret 2007 visade till exempel statistik från ICA, COOP och Hemköp att försäljningen av ekologiskt kött ökat med mellan 20 och 78 procent jämfört med motsvarande period året före. Ökad efterfrågan bör medföra att storproducenterna blir mer intresserade av ”ekologiskt”, vilket i sin tur bör gynna prissättningen. Detta kan man se på till exempel te och kaffe, ekologiskt kaffe är numera inte dyrare än konventionellt odlat.

Handla miljömedvetet

Men att handla miljömedvetet handlar inte bara om ekologiskt odlade produkter. Närodlade livsmedel har också blivit allt populärare. Kött, mjölk, frukt och grönsaker från närområdet ”känns” bättre att köpa än varor som behöver transporteras långa sträckor och inhemskt producerat ”känns” bättre än importerat. Men frågan är om det alltid är det bästa valet, miljömässigt sett. Att till exempel producera tomater eller gurka i Sverige kräver väldigt mycket energi i växthus. Kanske är det, totalt sett, trots allt bättre miljöekonomi att göra det än att importera från exempelvis Spanien? Att medvetet välja produkter som kan produceras på ett naturligt sätt i landet är också viktigt. Frukter, bär och grönsaker med mer exotiskt ursprung kanske åter igen kommer att bli sällanvaror i stället för vardagsvaror?

KRAV och Svenskt Sigill

En helt ny märkning som tar hänsyn till dessa aspekter är ett förslag till klimatmärkning som nyligen skickades ut på remiss och som förväntas börja gälla från och med i höst. Det är KRAV och Svenskt Sigill som arbetat fram reglerna, som i ett första skede ska gälla frukt och grönt, spannmålsprodukter, baljväxter, fisk och skaldjur. Hösten 2008 utökas märkningen till att gälla även mejeriprodukter och kött. I första omgången ingår endast livsmedel som producerats i Sverige och som redan är certifierade med KRAV eller Svenskt Sigill, men i framtiden ska även importerade produkter omfattas. För fisk är det Norden som gäller redan i höst.

Märkningen ska visa de produkter som har den minsta negativa miljöpåverkan  i sin kategori. Växthusodlade grönsaker är prioriterade. För att bli certifierade måste minst 80 procent av bränslet för uppvärmningen vara förnyelsebart och det måste också finnas värmeisolering. När det gäller spannmål ställs speciella krav på handelsgödsel. Fisk och skaldjur får inte komma från hotade bestånd och när det gäller odlad fisk, ställs specifika krav på fodret. Transportformerna är också viktiga, där de som ger minst utsläpp premieras.

Nyttigt med ekologiskt?

Ett argument för att äta mer av ekologiskt odlade grönsaker och frukter som man ofta hör är, att de är nyttigare än konventionellt odlade. Det finns också belackare som menar att det inte är sant. Men en stor EU-studie i England, som pågick under fyra år, visade att skillnaden faktiskt är mycket stor. Den visar att om man väljer ekologiskt odlade grönsaker och frukter skulle man ur ett näringsmässigt perspektiv kunna minska intaget med en portion frukt och grönt om dagen och ändå få i sig samma mängd näring som förut. Fyra portioner i stället för fem. De ekologiskt odlade grönsakerna, frukterna och sädesslagen innehöll upp till 40 procent mer antioxidanter och även mer av järn och zink. Forskarna tror att det beror på att näringsinnehållet blir högre i jorden när man odlar ekologiskt. Växtföljden har därför stor betydelse, liksom kvävetillförseln.

Ekologiskt lammkött

Ekologiskt kött har också blivit mycket populärt och har bland annat visat sig ha högre näringsinnehåll än kött från djur uppfödda på traditionellt sätt. I Skåne pågår ett intressant projekt med produktion av ekologiskt lammkött, som också tar mycket hänsyn till miljö och djuretik, bland annat slaktas djuren på ett lokalt slakteri. Man har kunnat se att det magra och smakrika köttet är betydligt rikare på omega-3-fettsyror än kött producerat på konventionellt sätt. Ekologiska charkprodukter har också fördelar gentemot sina konventionella systerprodukter. Det finns till exempel lägre halter nitrat och nitrit i de ekologiska produkterna. Nitrat och nitrit används som konserveringsmedel för att hämma tillväxten av botulinusbakterier.

Vin och öl

Ska man äta ekologiskt så vill man kanske också dricka i samma anda. Ekologiskt vin har också fått ett uppsving i försäljningen, efterfrågan är stor. Nu finns till och med en hemsida, www.ekovin.se där man kan få vägledning om vilka ekologiska viner som finns i dag, vad de passar till för mat och hur de går att få tag på. Många är fortfarande beställningsvaror på Systembolaget. På ölsidan har Sveriges äldsta bryggeri, Åbro bryggeri, tagit fram ett Krav-godkänt öl. Ölet finns med tre olika alkoholstyrkor, 2,8, 3,5 och 5,2 procent.

Av Irene Ahlberg

NOH0802s27_29_trender.indd

Vad är ekologisk mat?

Mat gjord på råvaror som räknas som ekologiska, det vill säga som kommer från odlingar där växtskyddsmedel, pesticider, GMO och konstgödsel inte används. I Sverige är ”KRAV” den vanligaste märkningen för ekologiskt producerad mat. KRAV är en ekonomisk förening som har utvecklat regler, kontroll och märkning runt ekologisk odling, djurhållning och produktion.

EUs märkning ”Ekologiskt jordbruk” är ett kontrollmärke som är frivilligt för producenterna att använda. Kriterierna blir gemensamma för hela EU 2009.

”Änglamark” är COOPs varumärke och uppfyller nästan alltid kriterierna för ”Bra miljöval”, ”Svanen” och ”KRAV”.

”Marine Stewardship Council” (MSC) garanterar att fisk och skaldjursprodukter är fiskade på ett uthålligt sätt.

Åtta argument för ekologiskt formulerade av KRAV

Skonar vattnet

Ekologiska bönder använder inte syntetiska kemiska bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel, som kan ge växter och djur nedsatt fruktsamhet, rubbad ämnesomsättning med mera läcker ut från åkrar till vattendragen.

Ökar den biologiska mångfalden
Ogräs och insekter är inte bara till skada utan också en naturlig del av balansen i naturen. När man bekämpar dem med kemiska medel skapar man också obalans i naturen. Färre blommor på fälten ger färre humlor, fjärilar och fåglar. En ekologisk gård utan bekämpningsmedel innebär också ett rikare djur- och växtliv.

Värnar om djuren
En KRAV-ansluten bonde tar hänsyn till djurens naturliga behov och beteenden.

Är aktsamt om jordens bördighet
Att handla KRAV-märkt innebär att man gynnar ett jordbruk som inte gödslar växterna med konstgödsel utan med naturgödsel.

Månar om din hälsa
Maten är naturligt hälsosam dels på grund av odlingen men också för att inga syntetiska smakämnen, sötningsmedel, aromämnen, härdade fetter m.m. tillsätts. Livsmedlen innehåller också mer näring än konventionellt odlade, det gäller såväl frukt, grönsaker och säd som kött.

Sprider inte GMO
Genmodifierade organismer är förbjudna i KRAV-odlad mat.

Tar socialt ansvar

Även bönderna ska ha det bra, inte bara djuren. Att inte använda gifter i odlingen innebär att bönderna slipper utsättas för den skadliga exponeringen. Det är viktigt inte minst för bönder i tredje världen som inte har råd med skyddsutrustning.

Sparar på resurserna

Förespråkar hushållning med tillgångar och ser till att så mycket om möjligt av foder med mera produceras på plats.

LÄS MER