Artiklar

Använd den stora, breda verktygslådan för hyperaktiva barn

Diagnoserna för aktivitets- och uppmärksamhetsstörning ökar. Det gör även användningen av adhd-mediciner. Håkan Carlsson, tidigare speciallärare och en av grundarna till Sensmotoriskt Centrum i Mjölby reagerar på siffrorna. Han vill att barnen ska behandlas med flera metoder – inte enbart med medicin.

Allt fler barn får diagnoser. Enligt statistik som tidningen Lärarnas nyheter har tagit fram via Socialstyrelsens patientregister har de så kallade bokstavsdiagnoserna ökat, i vissa fall nära nog fördubblats under en sexårsperiod. 2004 fick runt 300 förskolebarn diagnosen aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, som adhd. 2009  var siffran uppe i nästan 600 fall. Tittar man på alla åldrar har diagnoserna i gruppen ”aktivitets- och uppmärksamhetsstörning” ökat från cirka 5 000 till 27 000 fall under samma period.

I somras rapporterade Ekot att medicineringen mot adhd ökar kraftigt i Sverige. Under 2010 ordinerades nästan 52 000 svenskar – både vuxna och barn – adhd-medicin, vilket är mer än dubbelt så många som för fem år sedan. Samtidigt finns det stora skillnader mellan läkemedelsordineringen i olika delar av landet, och i vissa län tycks läkarna sätta in medicinering utan att göra en ordentlig utredning innan.

Många sakkunniga har reagerat både på den ökande diagnostiseringen och den ökande läkemedelstrenden. En av dessa är Håkan Carlsson, pensionerad men fortfarande aktiv speciallärare, skolledare och en av upphovsmännen till Sensmotoriskt Centrum i Mjölby.

– Debatten kring diagnoser och en eventuell överdiagnostisering är en sak, men att allt fler barn får amfetaminliknande läkemedel mot sina beteendeproblem, ibland utan en ordentlig utredning är upprörande. När det gäller läkemedelsbehandlingen befinner jag mig personligen i en gråzon. I vissa fall och för vissa barn kan sådana läkemedel vara en bra lösning, men min farhåga är att det nu börjar bli den ”enda lösningen”, säger han.

Håkan Carlsson har arbetat med barn i 40 års tid och har de senaste 25 åren utrett och behandlat runt 3 000 barn på Sensmotoriskt Centrum i Mjölby, som använder en hel palett av pedagogiska och sensomotoriska integreringsverktyg för att hjälpa barn med inlärningsproblem.

– Innan man överväger att sätta in adhd-mediciner är det oerhört viktigt att försöka förstå barnets specifika behov och att anpassa miljön kring barnet så att det kan leva med sitt funktionshinder. Vi har en enorm verktygslåda som vi kan använda för att hjälpa dessa barn, inte bara ett enda kraftfullt verktyg – för det är så jag ser på utvecklingen som sker med den ökande läkemedelsbehandlingen. Nu använder man ofta en hammare i stället för en pensel när man ska måla, säger han.

Alla människor är unika och bär på sin egen ryggsäck, så är det naturligtvis även med barn som har inlärningsproblem, låter Håkan Carlsson förstå. Anledningarna till att ett barn har svårt att läsa, ta till sig kunskap eller sitta still och koncentrera sig kan bero på en mängd olika faktorer som man måste ta individuell hänsyn till. Det kan finnas brister både i hem- och skolmiljön, barnets utveckling och mognad kan av olika skäl vara försenad, men inlärnings- och koncentrationsproblem kan också bero på en brist på essentiella (livsnödvändiga) fettsyror som är viktiga för hjärnans funktion.

– Fortfarande finns det läkare som föreslår att barn med läs- och koncentrationssvårigheter och som är under utredning i ett första steg ska prova att ta fettsyretillskott under ett halvårs tid för att se om de kan göra någon nytta. I vissa fall kan de verkligen göra det, vilket många forskare i flera olika studier visat. Med stöd av deras studier har även jag föreslagit att ge tillskott av fettsyror till de barn som jag har utrett och behandlat.

Håkan Carlsson berättar att hans intresse för fettsyror väcktes under en kongress i England 1995 då den brittiska forskaren Jacqueline Stordy presenterade sina resultat från en studie där barn med dyslexi och dyspraxi (svårigheter att koordinera rörelser) samt med dåligt mörkerseende förbättrades på samtliga områden efter en tids intag av fettsyror från jättenattljusolja och tonfiskolja.

– Resultaten hon presenterade var spännande. Som speciallärare kände jag ibland att jag hade misslyckats med mitt arbete. För en del barn med inlärningsproblem fungerade skolarbetet efter en tids pedagogiskt arbete, men för andra barn var det som om någon viktig ingrediens saknades. Vi lyckades aldrig riktigt med de barnen. Efter den kongressen bestämde jag mig för att testa detta – en helt ofarlig metod som förhoppningsvis kunde ge något.

Håkan Carlsson berättar om den första eleven på Sensmotoriskt Centrum i Mjölby som fick testa tillskott av fettsyror. Det var en pojke som gick i femte klass som hade svårt att läsa, han skruvade på sig och kunde inte koncentrera sig. När testet startade kom pojken, mamman och han själv överens om att de inte skulle berätta om försöket för klassföreståndare, fritidspersonal eller släkt utan de skulle bara iaktta om det blev några förändringar i pojkens resultat och beteende. Under ett halvårs tid tog pojken kapslarna, han klarade sig allt bättre både hemma och i skolan, och sedan avbröts försöket abrupt.

– Det gör man för att kunna utvärdera om det blir någon skillnad i beteendet. Det tog inte lång tid innan reaktionerna kom: Inom en månad hörde klassföreståndaren, fritidspersonal och pojkens mormor av sig till mamman och undrade vad som hade hänt. Varför började pojken uppvisa sina gamla problem? För oss var det ett kvitto på att fettsyrorna fungerade bra för den här pojken, säger han.

Fettsyrorna finns bland annat i fet fisk som lax och makrill, och forskning visar att de är livsnödvändiga bland annat för hjärnans och näthinnans funktion. Men det är inte bara fettsyror som kan ha betydelse för barn med inlärningsproblem, det kan övrig kost också ha.

I ny studie från Nederländerna lät forskarna hyperaktiva barn äta en förenklad, begränsad grundmeny av kött, grönsaker och vatten, kompletterad med bland annat potatis och annan frukt. Syftet var att hålla nere antalet livsmedel och därmed förhoppningsvis utesluta ämnen som skulle kunna orsaka symptomen. Fem veckor senare hamnade nästan två tredjedelar av barnen som åt den starkt begränsade dieten betydligt lägre på en skala som används för att skatta symtom på adhd, rapporterade forskarna i den medicinska tidskriften The Lancet.

Studiens resultat förvånar inte Håkan Carlsson:

– Kosten har självfallet stor betydelse, precis som så mycket annat som rör ett barns utveckling. Hjärnan är känslig, särskilt hos barn. Jag anser att vi måste fundera på om det är dagens skolmiljö det finns brister i, om det är kraven på att ta in all information som sköljer över oss som stör. Det kanske inte är barnen det är fel på, utan det nya informationssamhället där till och med treåringar lär sig att surfa på nätet och tonåringar sover för lite på grund av datorspelande.

– Vi får inte glömma bort att vi är ursprungliga varelser. Människan behöver röra på sig, vara ute i naturen, söka med blicken efter bär och svamp, klättra i träd för att hjärna och kropp ska lära sig att samarbeta, för att lära sig avståndsbedömning och mycket annat. Min åsikt är att vi har gått för långt i diagnostiseringen av barn, och att vi nu tar in beteenden som ligger inom ramen för normalitet.

Håkan Carlsson betonar ännu en gång att vissa barn mycket väl kan behöva adhd-medicin som en sista åtgärd när man har provat alla andra i den breda verktygslådan:

– Jag upplever att det finns en fixering vid hyperaktivitet i dag och att det är något vi ska medicinera bort. Men saken är den att det alltid har funnits små busiga barn, i synnerhet pojkar. De kan behöva viss träning för att mogna, däremot inte starka mediciner. Av medicinerna blir barnen visserligen lydiga och sitter still, men jag har också sett barn som har mått dåligt av de biverkningar som finns. De har förlorat all sin kreativitet, spontanitet och humor, de mår illa, kan inte sova och blir helt enkelt likgiltiga. Är det verkligen så vi vill ha det?

­Av Elisabet Tapio Neuwirt

Fettsyror

Isoleringsmaterialet runt hjärnans nervtrådar är beroende av fleromättade fettsyror. Ett underskott påverkar hjärnan negativt i form av bland annat bristande koncentration och inlärningssvårigheter.

I dag tror många forskare att den västerländska kosten kan ha betydelse för uppkomsten av bland annat inlärnings- och koncentrationssvårigheter. Problemet anses bestå i att dagens kost innehåller för mycket omega 6 i förhållande till omega 3-fettsyror. För att nå en bättre balans bör man öka intaget av de nyttiga, omättade fettsyrorna omega 3.

Stora doser omega 6 finns framför allt i spannmål, margariner och industriellt producerat kött (det vill säga djur som i huvudsak föds upp på kraftfoder). Omega 3 hittar man lättast i grönsaker, raps- och linfröolja samt fisk. Allra rikast är feta fiskar som makrill, lax, sardiner och sill.

De kosttillskott som har studerats mest vid koncentrations- och inlärningsproblem är preparaten eye q och Efalex.

LÄS MER

De spännande fettsyrorna

Intresset för essentiella fettsyror är stort. Men hur verksamma är de egentligen? Finns det belägg för att de hjälper barn med till exempel ADHD och dyslexi? Tidigare och kommande studier visar att det finns alternativ till de olika amfetaminpreparat som många barn med diagnosen ADHD behandlas med.

Madeleine Portwood är utbildningspsykolog i Durham i England och ansvarig för den så kallade Durham-studien. Den utfördes under sex månader och 110 barn med koordinations-, koncentrations- och läs- och skrivsvårigheter från tolv kommunala skolor i Durham deltog. Barnen var i åldrarna sex till åtta år och samtliga hade problem med inlärningen. De hade alla ett studieresultat som låg långt under genomsnittet i skolorna i Durham.
Studien var dubbelblind och placebokontrollerad och är en av de största studier som utförts i sitt slag. Syftet med studien var att ta reda på om ett kosttillskott med omega-6- och omega-3-fettsyror kunde påverka dessa barns prestationsförmåga.
Studien gjordes i samarbete med Dyslexiforskningsenheten vid universitetet i Oxford.
Hälften av eleverna började med placebopreparat, men bytte till aktiv substans efter tre månader. Den andra hälften av eleverna fick aktiv substans under hela perioden, det vill säga under sex månader.
– Vi såg dramatiska förbättringar, säger Madeleine Portwood. Vissa barn reagerade positivt redan efter några veckor, andra tog något längre tid på sig, men de flesta gick från att skriva oläsligt till läsligt och andra tester kunde visa att de inte längre var hyperaktiva.
– Vi tror att vi med det här forskningsprojektet har tagit ett stort steg framåt för att förbättra dessa barns liv i skolan, säger Madeleine Portwood och tillägger:
– Resultatet av studien utmanar verkligen användandet av de centralstimulerande läkemedlen amfetamin och ritalina. I vår nästa studie kommer vi att jämföra effekten av kosttillskott och sådana läkemedel.

Studier
Barnneuropsykiatriska kliniken (BNK) vid Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus i Göteborg har gjort en studie där barn med diagnosen ADHD fick fiskoljan eye q. En anledning till att studien kommit till stånd är att forskarna på BNK imponerats av resultaten i den engelska Durham-studien. Den svenska studien lades upp ungefär som den engelska och omfattade femtio barn som stod i kö för behandling av ADHD vid BNK. Studien leddes av ADHD-forskaren Christopher Gillberg. Studien var klar i slutet av 2005.

Vid årsskiftet 2005 startade en dubbelblind och placebokontrollerad multicenterstudie vid Karolinska universitetssjukhuset, Uppsala universitetssjukhus och universitetssjukhusen i Linköping, Örebro och Jönköping. 120 barn, alla med diagnosen ADHD, är involverade. Två grupper om vardera sextio barn deltog. Den ena gruppen fick placebo i 15 veckor och därefter verksam substans i lika många veckor. Den andra gruppen fick verksam substans i 30 veckor. Preparatet som används är en variant av MorEPA, ett relativt nytt preparat på den svenska marknaden. Studien publicerades i början av 2006.

fetchimage

Några av de studier som finns
En studie på fiskoljan Eskimo Kids utförd 2003 på Institutet för Optimal Naering i Köpenhamn av forskarna Vivi Krabbe Logan och Eva Lydeking-Olsen i samarbete med den svenska professorn Tom Saldeen gav positiva resultat. I en pilotstudie där 113 barn, 53 pojkar och 60 flickor i åldrarna från ett år till 15 år deltog. De fick fem milliliter Eskimo Kids dagligen i fyra månader. I studien ingick både friska barn och barn med inlärningsproblem, hyperaktiva barn och barn med infektionsbenägenhet och eksem. Resultaten förbättrades för mer än hälften av barnen med minnesproblem och 69 procent av barnen med hyperaktivitetsproblem. Hälften av barnen med koncentrationsproblem och 70 procent av barnen med inlärningsproblem, då det gällde matematik, kunde visa bättre resultat. 65 procent av barnen som ofta hade infektioner förbättrades liksom barnen med eksem.
De danska forskarna var imponerade av resultaten, framför allt då det gällde effekten på de unga pojkar som hade betraktats som problembarn, vars koncentrationsproblem och aggressivitet minskade betydligt under behandlingen.

Specialpedagogen Håkan Carlsson, ansvarig för Sensomotoriskt centrum i Mjölby, har i många år arbetat med barn som har svårt att lära sig läsa och skriva, eller som har svårigheter med motoriken eller koncentrationsförmågan. Han känner väl till att fettsyror kan påverka barns inlärnings- och koncentrationsförmåga och tycker att man i första hand ska prova de naturliga hjälpmedel som finns. Det kan såväl vara fettsyror som en form av pedagogiska metoder. Han har erfarenhet av preparatet Efalex och brukar rekommendera att man provar kapslarna ett halvår i taget. Att de hjälper är han övertygad om, ”inget snack om saken”, som han säger. Doktor B Jacqueline Stordy, en av pionjärerna inom forskningen kring essentiella fettsyrors betydelse vid koncentrations-, läs- och skrivsvårigheter, ligger bakom utvecklingen av fettsyrapreparatet Efalex.

fetchimage

Även för vuxna
Den skyddande effekten av omega-3 har visats i flera medicinska studier under senare år. I den så kallade Gissi-4-studien, deltog 11 300 personer som hade drabbats av hjärtinfarkt. Samtliga deltagare behandlades med konventionell medicin. I den här studien ville forskarna ta reda på om ett tillskott av omega-3 kunde förhindra nya infarkter och om överlevnadsmöjligheterna ökade efter ytterligare infarkter. Vissa deltagare fick även ett tillskott av E-vitamin. En del blev behandlade enbart med E-vitamin tillsammans med konventionell behandling. Efter cirka tre och ett halvt år undersökte man reaktionen på dem som återinsjuknat och tog reda på hur många som avlidit under försöksperioden. Resultaten uppmärksammades över hela världen. Dödligheten i omega-3-gruppen minskade med cirka 20 procent och risken för plötslig hjärtdöd minskade med 45 procent. E-vitamintillskottet hade ingen effekt. I en artikel i läkartidningen Cirkulation kunde man läsa att ett dagligt tillskott av DHA och EPA på 0,5 till1,8 gram märkbart minskar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Pikasol Forte är ett av de naturläkemedel som det forskats mycket på. Det innehåller en hög koncentration av den livsnödvändiga fettsyran omega-3, som bland annat finns naturligt i fet fisk.

Av Lena Götrich

Durham-studien genomfördes av utbildningspsykolog Madeleine Portwood i samarbete med Dr Alexandra Richardson vid Oxfords universitet. Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Medicin, andra veckan i januari 2005. Kosttillskottet som användes var eye q som har en hög halt av EPA-olja. Hjärnans torrvikt består till 60 procent av fett, bland annat EPA. Senare års forskning har visat att EPA reglerar omsättningen av hjärncellernas fettsyror och att ett underskott av EPA kan påverka hjärnfunktionen negativt.
Barnen i studien fick under de sex månaderna två kapslar eye q av skolpersonalen när de kom till skolan, två kapslar vid lunchtid och två innan de gick hem. Om de var sjuka uppsökte läraren dem hemma och gav dem kapslarna. Följsamheten blev därför mycket hög.

www.durhamtrial.org

Placebo är ett ”låtsaspreparat” som i realiteten inte har någon medicinsk effekt.

LÄS MER

Fin hud med fettsyror

De hälsosamma fettsyrorna intresserar forskarna. I blomman jättenattljus finns en olja som tycks råda bot på atopiska eksem. Stefan Branth vid Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar hur det fungerar.

Stefan Branth arbetar som läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och är därtill forskare i näringslära på institutionen för näringslära vid Uppsala universitet. Där har han bland annat bedrivit forskning i de olika fettsyrornas betydelse för hälsan. Mycket av den forskning man gjort inom området atopiska eksem, visar att det i många fall beror på en oförmåga att omsätta fettsyror. I blodprov tagna på barn som lider av atopiska eksem, ser man påfallande ofta att de har en betydligt lägre halt av fleromättade fettsyror, speciellt då de livsviktiga fettsyrorna gammalinolensyra, dihomogammalinolensyra och arakidonsyra i blodet.
– När det gäller atopiska eksem, så kan man förenklat säga att det föreligger en störning i balansen mellan de olika fettsyrorna. En obalans som påverkar vårt immunförsvar negativt och som också kan leda till en rad andra sjukdomar. Balansen blir störd om man inte får i sig tillräckligt med essentiella fettsyror, vilket då styr mot ett pro-inflammatoriskt tillstånd som till exempel eksem, säger han.
Detta samband upptäcktes redan på 1930-talet när två amerikanska forskare, George och Mildred Burr vid University of Minnesota, studerade bristen av fleromättade fettsyror på råttor. De kom fram till att de råttor som inte fick tillräckligt mycket fleromättat fett i kosten, drabbades av hudförändringar som till exempel rodnad, flagning av hud och päls och klåda. När råttorna fick de fleromättade fettsyrorna normaliserades deras hud igen.
– Det här handlar ju om ett mycket komplicerat system där balansen mellan de olika fettsyrorna är väsentliga för hur vi mår. Med hjälp av att man ändrar vävnadernas fettsyrasammansättning kan man påverka och bromsa den inflammatoriska processen.
I början av 1970 började professor David Horrobin, vid University of Montreal i Kanada, studera fettsyrornas inverkan på kroppen. Han fann att vissa patienter hade en obalans i fettsyrasammansättningen i kroppen, men att den bristen inte avhjälptes genom att enbart tillföra fleromättade fettsyror. Patienterna kunde inte tillgodogöra sig de goda egenskaperna hos de fleromättade fettsyrorna, för cellerna var helt enkelt blockerade. Orsakerna till blockeringen kunde vara många: alkohol, stress, högt kolesterolvärde, rökning, ålder eller sjukdomar som till exempel mag-tarmsjukdom eller eksem.
Professor David Horrobins forskning ledde fram till den bakomliggande blockeringen, nämligen GLA, gammalinolensyra. Detta ledde i sin tur fram till kosttillskottet Efamol, som innehåller GLA-rik jättenattljusolja.
EPA (eiosapentoensyra) från fiskolja och GLA (gammalinolensyra) från jättenattljusolja, som tillhör serien omega-3 och omega-6 fettsyror, har denna antiinflammatoriska beskaffenhet. Både djurförsök och vissa kliniska studier har visat att kosttillskott med GLA kan minska kronisk inflammation som till exempel eksem men även reumatiska sjukdomar, säger Stefan Branth:
– Människan har en viss uppsättning av gener som jag brukar jämföra med tangenterna på ett piano, där de olika tangenterna skiljer sig åt. En del har en bra ton och andra en dålig. De med en bra ton behöver inte stämmas, men de dåliga behöver få hjälp. Självklart spelar en ärftlig disposition en roll hur en ”tangents ton” låter.
– Kosten betyder mycket i det här sammanhanget. Förr, för bara ett femtiotal år sedan, fick vi i oss essentiella fettsyror genom att äta fisk som är rik på de två essentiella fettsyror människan inte kan producera själv, nämligen omega-3 och omega-6.
Kostens fett är nämligen livsnödvändigt för varje levande cell och då speciellt för cellens oberoende och dess uppbyggnad av cellvävnad. Fett är också en viktig energikälla och förstadier till en rad olika biologiskt aktiva ämnen i kroppen och då inte minst det flertal som är anslutna till styrningen av vårt immunförsvar.
Patienter med atopiskt eksem kan ha normal eller förhöjd halt av linolsyra medan GLA-halterna är sänkta. GLA kan också hämmas av en rad faktorer som har med vår livsföring att göra, till exempel hög alkoholkonsumtion, felaktigt fettintag och en kost med brister på zink, magnesium och/eller B6.
– Den inflammationshämmande effekten kan utan tvekan jämföras med de så kallade NSAID-medicinerna (non steroidal antiinflammatory drugs) som exempelvis Voltaren. Man har också kunnat begränsa behandlingen med kortisonsalvor efter ett intag av GLA-tillskott.
– GLA har också en gynnsam effekt på torr hud, en torrhet i huden som skapas på grund av inflammationen och lindrar också klådan som uppstår vid atopiska eksem. Man kan också få lindring genom sticka hål på en kapsel och gnida in oljan lite försiktigt på eksemet, tipsar Stefan Branth.

Förekomsten av atopiskt eksem har mer än fördubblats i Sverige under de senaste 20 åren liksom i övriga västvärlden. Man räknar i dag med att tio till tjugo procent svenska barn drabbas. Orsaken till atopiska eksem är flera. Det krävs ärftliga anlag, men därutöver anses en rad olika faktorer, både allergiska och icke-allergiska kunna framkalla och underhålla eksemet. Den ökade förekomsten tillskrivs miljön. Eftersom eksemet ofta debuterar under det första levnadsåret är det rimligt att anta att någon form av miljöexponering under fosterlivet eller spädbarnsåret spelar roll. Minskad toleransutveckling mot olika allergen på grund av en alltför ”ren” miljö, men också en ökad förekomst av kemiska ämnen, till exempel ökade mängder luftföroreningar och försämrad inomhusmiljö på grund av försämrad ventilation, skulle kunna vara av betydelse. Andra faktorer som skulle kunna gynna utveckling av atopi är att immunsystemet skulle bli ”understimulerat” på grund av minskad förekomst av vissa infektioner eller att immunsystemet tidigt blir påverkat hos spädbarn på grund av ändrad tarmflora med sänkt halt av laktobaciller. Det är dock fortfarande oklart vilken eller vilka faktorer som har störst betydelse för ökningen av atopiskt eksem.
(Källa: Läkartidningen)

Aktuell forskning visar att de fettsyror som finns i jättenattljusolja kan ge god hjälp vid behandling av atopiska eksem. Ett av de mest väldokumenterade jättenattljusoljepreparaten på marknaden är Efamol. I många fall kan produkten erbjuda god hjälp på egen hand, men vid behov och vid svårare atopi kan man kombinera en konventionell behandling med Efamol. Olika studier har visat att kombinationen av dessa preparat har förkortat behandlingstiden avsevärt. I många fall kan Efamol erbjuda en god hjälp på egen hand och då slipper man de tråkiga biverkningar som en behandling med kortison-mediciner ofta ger. Man har genom kliniska studier kunnat visa att jättenattljusoljan är antiinflammatorisk, immunstimulerande och effektiv mot eksem och andra inflammatoriska tillstånd. Oljan kan även ha effekt på en rad andra tillstånd och sjukdomar utöver eksem, som till exempel PMS, torr hud, överaktivitet hos barn, Sjögrens syndrom och MS.

Av Lena Götrich

LÄS MER

Emil har vaknat

Emil är inte som andra barn. Han är som en blandning av Karlsson på taket, Alfons Åberg och några sagofigurer till, säger hans mamma Monica Sjödahl. Tioårige Emil har Aspergers syndrom och DAMP. Det är osynliga handikapp som gör vardagen svår. Men Emil har blivit bättre med hjälp av fettsyror.

När Emil var fem år gammal fick han diagnosen Aspergers syndrom och DAMP. Dessförinnan hade hela familjen, och då särskilt mamma Monica, kämpat för att få misstankarna om att inte allt stod rätt till bekräftade.
Eftersom Monica Sjödahl dels är utbildad undersköterska, dels har fött tre barn tidigare, så anade hon ganska tidigt att något var fel. Babyn Emil var inte intresserad av mat, utan fick väckas då det var matdags, vilket är ett sällsynt beteende hos friska barn. Han var också orolig och svår att få kontakt med. Situationen oroade Monica.
– Jag tog upp problemet på BVC, men jag avfärdades snabbt. ”Det här skulle gå över, det var inget att bekymra sig för.”
Men det blev inte bättre, snarare värre. Då Emil var bortåt sju månader så ökade hans oroliga beteende. Han kunde till exempel inte äta utan att ha sysselsättning i form av leksaker som fick honom att koncentrera sig på just ätandet. Då först kunde Monica locka honom att gapa stort och på så sätt få i honom maten. Det var ett oupphörligt tidskrävande arbete.
I familjen Sjödahl fanns redan barnen Maria, Martin och Malin i åldrarna 16, 11 och 9 år.
Tillståndet hemma tog hårt på dem. Alla berörda, Monica, maken Claes och barnen var slitna av ständiga kontroverser kring Emils problem. Allt kretsade ju kring honom. Monica blev utbränd, som hon uttrycker det, och stundtals var allt nattsvart. Och omständigheterna förvärrades när Emil började ta sina första steg.
– Egentligen är jag en långsam människa, förklarar Monica. Men när Emil började gå skedde allt i en rasande fart. Han var överallt och jag kunde inte hänga med. Min man hade väldigt svårt att acceptera att det skulle vara något fel med Emil, men jag visste.

Envist kämpade Monica vidare. Hon vägrade att ge upp. Och äntligen, när Emil var fyra år, fick Monica sin vilja igenom. Hon hade tidigare begärt utredning om Emils beteende, men blivit avfärdad med det gamla vanliga: Det går över.
– Jag hade turen att träffa en förstående barnläkare, Eva Lindsten på BUP här i Helsingborg. Efter tester och utredning hos en barnhälsopsykolog, så förklarade hon sakligt och korrekt att detta var ett neurologiskt problem. Helt plötsligt blev jag behandlad som en människa av kött och blod och fick förståelse och respekt för min och min familjs situation. Som människa var jag helt slut, tyckte att jag hade passerat gränsen för vad en individ kan tåla.

Efter att ha fått diagnosen blev Emil överförd till barnhabiliteringen. Hela familjen var lättad över att äntligen ha fått besked om vad det var för fel med den yngste i barnaskaran.
– De gav oss verkligen hopp, men det mesta var tyvärr tomma ord, säger Monica. Hjälpen inskränkte sig till ett fjärdedels vårdbidrag. Jag förstod nu att hela Emils utveckling och framtid berodde på familjen och då framför allt på mina insatser, suckar Monica.
Monica valde att stanna hemma med Emil och ägna sig åt hans utveckling och ge honom det stöd som han så väl behöver. Egentligen hade hon inget annat val. Att få in Emil på ett dagis som kunde erbjuda kvalificerad hjälp var omöjligt.
– Hela tiden har jag fått utveckla mina egna metoder när det gäller Emils framsteg. Den hjälp som finns att få räcker inte till. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med kunskap om de här barnens handikapp. För att nå deras innersta känslor krävs ett mycket krävande känsloarbete från berörd personal inom vården och i skolan. Jag berättar gärna om det och delar gärna med mig av mina erfarenheter. Det är värdefull information att bygga vidare på när det gäller behandling av detta handikapp.
När Emil var sju år och gick i förskolan fick Monica, via en psykolog, höra talas om att fettsyror skulle kunna ha en viss effekt på hyperaktivitetssyndrom som DAMP och ADHD. Monica gick till hälsofackhandeln i Helsingborg och pratade med en hälsorådgivare om sina problem. Hon fick rådet att köpa Efalex, ett kosttillskott som innehåller essentiella fettsyror utvunna från jättenattljusolja och tonfiskolja. Hon berättade inte för någon om sitt inköp. Emil fick den rekommenderade dosen två kapslar på morgonen och två på kvällen.
– Ganska snart märkte jag att Emil reagerade positivt, men det mest positiva var skolans reaktion. De märkte att hans koncentrationsförmåga hade ökat avsevärt och att han kunde lyssna på lärarens instruktioner. Han kunde också sitta stilla längre stunder och vakenhetsgraden hade blivit mycket bättre. Något hade hänt med Emil, det var vi alla överens om.
Det är nu tre år sedan som Emil fick sina första Efalexkapslar och det har varit det mest glädjande som har hänt hela familjen, menar Monica.
– Han är själv väldigt mån om att få sina kapslar, för han märker att han mår bra av dem. Visst är de dyra, men de är guld värda. Så småningom märkte jag också att när Emil hade varit sjuk och efter en lång konvalescens, så fick han tillbaka de gamla symtomen. Jag testade då att öka Efalexdosen, vilket hade effekt. Senare fick jag veta att behovet av essentiella fettsyror kan öka vid till exempel sjukdom och stress och även när barnen växer mycket.
Jag har också hört talas om behandling med amfetamin, men har avstått. Kroppen består av en finstämd mekanism och ingen vet vad en sådan behandling ger för biverkningar längre fram.
Nu går Emil i tredje klass i en normalklass i Helsingborg. Han har en assistent hos sig i skolan hela dagen som ska vara ett stöd i hans funktionshinder. Assistenten hjälper honom att strukturera arbetsuppgifterna och det fungerar bra.
– Emils handikapp syns ju inte utanpå, det sitter inuti. Varje morgon måste vi börja från noll och ha god tid på oss. Han har ett kontrollmönster som ger honom trygghet och han mår inte bra av överraskningar. Men Emil är en glad och intelligent kille och jag brukar säga att han är en blandning av Pippi Långstrump, Karlsson på taket, Emil i Lönneberga, Alfons Åberg och Pettson och Findus. Att vara annorlunda är lika bra som att vara vanlig. Om alla är lika så kommer inte mänskligheten framåt.

Fotnot: Intervjun med Monica Sjödahl gjordes i mars 2002

Aspergers syndrom
Aspergers syndrom (AS) betraktas som en lindrig form av autism. Den som har AS har normal till hög intelligens. Det har blivit en allmänt accepterad beteckning för funktionshinder hos personer med följande gemensamma svårigheter: begränsad förmåga till socialt umgänge, begränsade intressen, tvångsmässighet och speciella rutiner, tal, -språk och kommunikationsproblem samt motorisk klumpighet. Personer med AS skiljer sig i allmänhet inte utseendemässigt från andra, vilket gör att det kan vara svårt för omgivningen att förstå deras avvikande beteende. De blir därför ofta missförstådda och kan uppfattas som egocentriska eller ouppfostrade. Trots normal intelligens har de stora brister vad gäller förmåga till inlevelse (empati), förmåga att få sammanhang och mening i sina upplevelser samt i förmågan att organisera sin tillvaro. Detta leder framför allt till problem i kontakten med andra människor, men också till stora generella anpassningsproblem och svårigheter
att klara av vardagens, skolans och yrkeslivets krav. Problemen visar sig tidigt och präglar personen i hela livet. En undersökning visar att minst fyra per 1000 grundskolebarn har AS. Funktionshindret är betydligt vanligare hos pojkar än hos flickor. Det finns inga säkra uppgifter om orsaken, men ärftliga faktorer tycks vara betydelsefulla. Det finns en stor enighet bland forskare att psykosociala eller speciella upplevelser i barndomen inte orsakar AS. Egentlig behandling saknas. Däremot kan mycket göras med stödjande insatser. En tidig diagnos, noggrann information till alla berörda och anpassade krav och stödåtgärder är grunden till ett långsiktigt habiliteringsarbete. Detta kan innebära att man under uppväxttiden lär sig fungera relativt väl och kan leva ett förhållandevis självständigt vuxenliv. Ett tidigt målinriktat stöd kan också minska risken för att ungdomar och vuxna med AS ska utveckla depressioner och andra psykiatriska problem som oftast är en reaktion på omgivningen och dess krav.
Källa: RFA, Riksförbundet Autism

Hans Asperger
Det var den österrikiske barnläkaren Hans Asperger som 1944 beskrev en grupp barn med sociala anpassnings- och kommunikationsproblem. Hans arbete uppmärksammades i början av 1980-talet av den engelska barnpsykiatern Lorna Wing, som myntade begreppet Aspergers syndrom.

DAMP
DAMP står för Dysfunktion i fråga om Avledbarhet, Motorik och Perception (varseblivning). Barn och ungdomar med DAMP har alltså en kombination av svårigheter som påverkar och stärker varandra. Problem med att koncentrera sig och att lätt bli distraherad, problem med motorik och perception. Barn med DAMP är olika begåvade, precis som andra. Ibland sätts diagnosen ADHD, dels för barn med en kombination av uppmärksamhetsproblem och impulsivitet/överaktivitet, dels för barn som huvudsakligen har uppmärksamhetsproblem och för barn där tonvikten ligger på impulsivitet och överaktivitet. De beteendeproblem som återkommer hos barn med DAMP är uppmärksamhetsstörning, impulsivitet och svårigheter att vara ”lagom” aktiverade, vilket gör det svårt att genomföra uppgifter. Omgivningen uppfattar det ofta som brist på koncentration.
DAMP kan orsakas av hjärnskador eller funktionsstörningar på hjärnan som uppkommit under fosterstadiet, förlossningen eller under spädbarnsåren, men den kan också vara ärftlig. Det kan även vara en fråga om en kombination av ärftliga och andra faktorer. I sällsynta fall är andra sjukdomar orsaken: kromosomavvikelser, ämnesomsättningssjukdomar och ärftliga sjukdomar som drabbar till exempel hjärna och hud. Ibland finner man ingen förklaring alls.
Psykiska problem är mycket vanliga under hela grundskoletiden. En del barn, särskilt pojkar, får tidigt problem med aggressivitet, destruktivitet och så småningom också olika typer av antisociala beteenden. Ibland vänder barnen sin känsla av utanförskap och otillräcklighet mot sig själva och blir depressiva. DAMP växer inte bort, men problematiken förändras alltid med åren. En diagnos är ofta en förutsättning för att kunna ge rätt stöd åt barn och ungdomar med DAMP, men det är också viktigt att inte överdriva problemen hos små barn. Det underlättar dock om man får diagnosen innan barnet börjar skolan. Med rätt diagnos kan barn, föräldrar och lärare lära sig att hantera situationen.
Barn med DAMP har svårt att göra saker de lärt sig utan att tänka på det. De måste anstränga sig för att utföra sådant som går automatiskt för andra barn. Därför har de svårt för att minnas vad de har lärt sig och blir snabbt trötta. De har också svårt att kontrollera motoriken, rörelserna. Särskilt svårt är det att samordna intryck och rörelser, som att hålla balansen eller att fatta en penna och forma bokstäver på en viss plats på pappret. Det kan också vara svårt att knyta skosnören och knäppa knappar, att cykla, simma och åka längdskidor. Fast barnet kanske ser och hör bra, kan det inte samordna sinnesintrycken och tolka dem. Svaga ljud låter starka eller förvrängs, barnet har svårigheter att urskilja och avbilda former, att bedöma avstånd och att skilja figurer från bakgrund. Problemet gäller även de egna kroppsdelarnas avstånd från varandra och att skilja höger från vänster. Tid och rum är också begrepp som kan ställa till med problem, som uppe och nere, före och efter, i går och i morgon. Vissa dofter och smaker kan kännas direkt obehagliga därför att barnet har skarpare lukt- och smaksinne. Ibland har barnet ”starkare” känsel och kan bli aggressivt om andra barn råkar ta i det. Samtidigt kanske barnet inte förstår hur starkt han eller hon själv tar i och gör sina kamrater illa utan att mena det. Många barn med DAMP – men inte alla – har någon typ av avvikelse i tal- eller språkutvecklingen. Även läs- och skrivsvårigheter är mycket vanliga.
Källa: RFA, Riksförbundet Autism

Av Lena Götrich

Framgångsrik forskare

Doktor B. Jacqueline Stordy är en av pionjärerna inom forskningen kring essentiella fettsyrors betydelse vid koncentrations-, läs- och skrivsvårigheter. Som nutritionist har hon suttit i rådgivande kommittéer på uppdrag av både den brittiska regeringen och EU.
”Min son har dyslexi”, skriver hon i förordet till boken ”The LCP Solution”. (LCP = Long-chain Polyunsaturated Fatty Acids = långa, fleromättade fettsyror). Att även hennes far måste ha varit dyslektiker har hon kommit fram till tack vare den kunskap hennes forskning har givit henne. Själv lider hon av en mild form av dyslexi och även andra till henne närstående familjemedlemmar har liknande problem. Inlärningssvårigheterna är ärftliga, konstaterar hon och hennes släkt är inget undantag. Hon skriver också om att hon känner starkt för alla de barn som avfärdas som bråkiga, dumma, lata eller klumpiga, när de i själva verket har inlärningssvårigheter.
I många år undervisade Dr. Stordy på universitetet i Surrey, där hon var ansvarig för Europas mest omfattande högskoleutbildning i näringslära.
Jacqueline Stordy ligger bakom utvecklingen av fettsyrapreparatet Efalex. Olika studier visar att inlärnings- och koncentrationsstörningar påtagligt minskar vid intag av preparatet.

Doktor Stefan Brandt vid Uppsala Universitetssjukhus, inledde våren 2002 en dubbelblind och placebokontrollerad studie där vuxna dyslektiker under sex månader fick ett tillskott av Efalex.

LÄS MER

Begåvade barn med inlärningsproblem

Håkan Carlsson vid Sensomotoriskt Centrum i Mjölby hjälp barn som har svårt att hänga med i skolan. De kallas ofta problembarn. Men med tydlighet och engagemang skapas trygghet. Och med rätt pedagogik och fettsyror kan barnen så småningom hitta lusten att lära mer.

Gymnastikdirektören och specialpedagogen Håkan Carlsson är ansvarig för Sensomotoriskt Centrum i Mjölby. Det är en fristående instutition inom Mjölby skolväsende som sorterar direkt under skolnämnd och skolchef. Verksamheten är nu inne på sitt sextonde år. Sedan åtta år drivs instutitionen i resultatenhetsform, vilket innebär att verksamheten i princip ska bära sina egna kostnader. Övergången till resultatenhetsformen innebar också att barn som kommer från andra delar av Sverige kan söka sig till Mjölby för att få hjälp.
Håkan Carlsson kom till Lagmansskolan i Mjölby 1969, där han tjänstgjorde som idrotts- och speciallärare samt skolledare på högstadiet fram till och med 1985, då han helt och hållet bytte inriktning.
– Jag tyckte att jag misslyckades som speciallärare. Kände att jag inte kunde ge dessa begåvade barn med inlärningsproblem de kunskaper de behövde, så jag tog ledigt från skolan ett år, berättar Håkan Carlsson.

1986 var han med om att starta ”Motorikcentrum” i Mjölby, en verksamhet med syfte och uppgift att hjälpa barn som har svårt att lära sig att läsa eller skriva, eller som har svårigheter med sin motorik eller med sin koncentrationsförmåga. Man arbetade i huvudsak inom tre områden: auditiv perception (hörselintryck), visuell perception (synintryck) och motorik och balans.
Sedan 1 juli 1994 drivs verksamheten under dess nuvarande namn Sensomotoriskt Centrum.
– Det engelska uttrycket sensory integration är ett bra uttryck för vad det här handlar om, säger Håkan Carlsson. Det är om hur samordningen i våra sinnen fungerar. Vi utreder barn med inlärningsproblem, koncentrationssvårigheter, motoriska problem, svårigheter att skriva på ett adekvat sätt och även barn med tal- och ljuduppfattningsproblem. Efter dessa tester följer ett åtgärdsprogram, vilket innebär utformning av ett träningsprogram anpassat efter varje barns speciella behov.

Ungefär hundra utredningar per läsår hinner de med och till största delen handlar det om barn från förskoleåldern upp till ungdomar i 18 till 20 års ålder. 30 till 40 procent av dem som söker sig hit för att få hjälp kommer från Mjölby. Resterande är från hela Sverige, allt i från Ystad i söder till Gällivare i norr.

Det tycks som om vi upplever en diagnosepidemi när det gäller barn med de här problemen. Man måste till varje pris få fram en diagnos på alla dessa barn. Visst behöver en del barn en diagnos för att få rätt behandling, exempelvis när det gäller medicinska fall. Nej, ge de ansvariga i stället instrumenten för inlärning i form av mer resurser i skolan, säger Håkan Carlsson.

Och Håkan Carlsson förklarar vad han menar och ger ett exempel på något han har noterat under senare tid.
Han vill dessutom gärna lägga ett och annat ord till debatten.
– Vi kan ta ett barn som från början har ett dåligt utgångsläge. Om det barnet inte tas om hand av en stark och tydlig ledare/lärare i skolan är risken stor att han hamnar snett i inlärningen och får problem senare i livet. Men det här barnet har tur och får en stark ledare som kan leda och lotsa barnet rätt. En person som kan tala problembarnet tillrätta och tala om vad det är för fel och sätta in de rätta instrumenten, de som i sin tur gör att inlärningssituationen fungerar. Han engagerar föräldrarna och andra viktiga personer och så för de tillsammans in barnet på rätt väg. Det här handlar om tydlighet och engagemang och det skapar trygghet.

– Så har vi ett annat barn med liknade förutsättningar. Detta barn får en svag ledare. Vad händer? Jo, han skickar barnet vidare till så kallade experter. Barnet riskerar då att få en diagnos utan åtgärder och risken är stor att detta barn kan hamna snett både i inlärningssituationen och senare i livet.
– Förr fanns auktoriteter i skolan, lärare som visste hur man satte sig i respekt hos eleverna och det skapade trygghet. Men jag vill understryka att det inte är fel på dagens lärare, det är fel på systemet. I lärarutbildningen måste det ingå undervisning i ledarskap och också träning i ledarskapet. De båda måste följas åt. Vi behöver vuxna som förstår att det är något fel om ett barn som är mellan 8 och 13 år och inte kan bokstäverna. Och som kan larma föräldrar och ansvariga i skolan, så att man kan börja ett åtgärdsprogram tidigt. För ju tidigare det sätts in, desto bättre resultat.

Håkan Carlsson känner också till att fettsyror kan påverka barns inlärnings- och koncentrationsproblem. Han tycker att man först och främst ska prova de naturliga hjälpmedel som finns. Det kan vara såväl fettsyror som en form av pedagogiska metoder.
Han har stor erfarenhet av fettsyror och tar ett exempel:
– Jag brukar rekommendera att man provar Efalex-kapslar ett halvår i taget. När man sedan tar bort dem, så dröjer det ofta inte längre än cirka 14 dagar innan någon från fritidshemmet eller en släkting ringer och berättar att barnet är oroligt igen.
– De hjälper, inget snack om saken, säger Håkan Carlsson med eftertryck.
Men, tillägger han, om inte det hjälper, då kan man ta till en medicinsk behandling som till exempel Ritalina, ett amfetaminliknande preparat.

Av Lena Götrich

LÄS MER

Fiskolja kan hjälpa både Pippi och Ferdinand

Fettsyran omega 3, som finns naturligt i fet fisk, utpekas som en framstående friskfaktor när det gäller hjärna, blodkärl och leder. Även barn med inlärnings- och koncentrationssvårigheter kan bli bättre, menar psykolog Sven Östlund vid Barn-neuropsykiatriska kliniken på Drottning Silvias barn- och ungdomsklinik i Göteborg.

Intag av fiskolja kan bidra till att barn med koncentrations- och inlärningsproblem förbättrar sina resultat i exempelvis läsning, stavning och förmåga att sitta still, det visar bland annat den brittiska forskningsstudien Oxford-Durham Study: Fatty Acids ADHD and DCD (2005).
Inspirerad av den brittiska studien har en svensk forskargrupp vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg gjort en egen studie som är uppbyggd kring samma metod och preparat. Studien är en så kallad RCT, randomized controlled trial, det vill säga en undersökning som är både randomiserad och jämförande (kontrollerad).
I den svenska studien ingick 80 barn mellan 8 och 16 år som delades upp i två kontrollgrupper. Den ena gruppen fick aktiv substans, fiskoljan eye q, under en första tremånadersperiod, medan den andra gruppen fick verkningslös substans, placebo. I nästa steg, som även den var en tremånadersperiod, fick samtliga barn i båda kontrollgrupperna fiskolja.
Sven Östlund, psykolog på den barnneurologiska kliniken i Göteborg, var delaktig i forskargruppen och han berättar att alla barn som ingick i studien stod i kö för neuropsykiatrisk utredning. Anledningen till att barnens föräldrar tillfrågades vid det tillfället var att forskargruppen ville studera fiskoljans effekt på barnen innan barnen eventuellt fick traditionella läkemedel.
I skrivande stund är studien inte publicerad och Sven Östlund kan därför inte ge några exakta mått eller siffror på barnens resultat. Han kan däremot delge sina iakttagelser som i det stora hela är positiva:
– Vi kunde se goda resultat hos många barn. Det var framför allt tydligt att de barn som hade läs- och skrivsvårigheter blev bättre. Det var fascinerande för alla att se att en del barn plötsligt kunde läsa. Det fanns även en del jätteskarpa fall med barn som tidigare hade haft dagliga utbrott och humörsvängningar, men som blev mycket bättre. För en del barn blev sömnen bättre. Många svarade alltså på behandlingen och preparatet tycks vara effektivt för vissa, men inte alla, poängterar Sven Östlund.
Iakttagelserna överensstämmer väl med den brittiska studien. I den kunde forskarna dra slutsatsen att fiskolja av sorten omega 3 minskar symptomen hos många barn med adhd, dyslexi och koordinationssvårigheter. Eftersom fettsyrorna inte ger några biverkningar menar forskarna att alla barn med adhd-problematik, dyslexi och andra utvecklingsstörningar riskfritt kan ta fiskolja som första behandling.
Sven Östlund håller med sina brittiska kollegor på de punkterna under förutsättning att man som förälder är medveten om fiskolja har effekt på många, men inte alla barn.
– Om man är med är medveten om det, anser jag personligen att omega 3-preparat kan vara värda att prova under tiden man står i kö till en utredning. Om det visar sig att just det barnet inte får effekt finns det fortfarande möjlighet att få traditionella läkemedel, som vi vet har mycket god effekt.
– Samtidigt, om man nu väljer att prova fiskolja på sitt barn, är det odramatiskt för barnet att ta kapslarna. Det är ett kosttillskott och inte en medicin. De allra flesta barn vet att man tar medicin om man är sjuk, och i det här fallet är barnet faktiskt inte sjukt – det har svårigheter i skolan eller svårt att sitta still. Om man vill avdramatisera det ytterligare kan hela familjen ta preparatet under väntetiden, som vilken vitamin eller kosttillskott som helst. Det enda man riskerar är att få starkare hjärta och lägre blodfetter, brukar jag säga.

Livsviktiga fettsyragrupper
Isoleringsmaterialet runt hjärnans nervtrådar är beroende av den fleromättade fettsyran omega 3. Ett underskott påverkar hjärnan negativt i form av bland annat bristande koncentration och inlärningssvårigheter.
I dag tror många forskare att den västerländska kosten kan ha betydelse för uppkomsten av bland annat inlärnings- och koncentrationssvårigheter. Problemet anses bestå i att dagens kost innehåller för mycket omega 6-fettsyror i förhållande till omega 3. För att nå en bättre balans bör man öka intaget av de nyttiga, omättade fettsyrorna omega 3.
Vad gör då fettsyrorna i kroppen?
Omega 6 är livsnödvändigt då fettsyran ser till att blodet koagulerar när man blöder, och att blodkärlen dras samman så att blodtrycket stiger, annars skulle vi få blodbrist i hjärnan.
Risken för sjukdomar i hjärta och kärl ökar med ett för stort intag av omega 6, visar flera studier. Stora doser omega 6 finns framför allt i spannmål, margariner och industriellt producerat kött (det vill säga djur som i huvudsak föds upp på kraftfoder).
Omega 3 gör att blodet flyter lättare, och att blodkärlen slappnar av så att blodet når ända fram till de allra finaste blodkärlen i kroppen. Omega 3 hittar man lättast i grönsaker, raps- och linolja samt fisk. Allra rikast är feta fiskar som makrill, lax, sardiner och sill. De äter plankton och alger som innehåller mycket omega 3. Enligt Livsmedelsverket kan man äta dessa fiskarter från västkusten eller andra öppna och kalla hav utan att oroa sig för miljöföroreningar. Odlad fisk fungerar lika bra.
Vill man komplettera med fiskolja som kosttillskott bör man alltid rådfråga läkare innan man börjar äta, i synnerhet om man äter blodförtunnande mediciner.

Adhd-barnen – som två älskade sagofigurer
Adhd, Attention Deficit Disorder, är en diagnos med flytande gränser. Barnet kan ha många eller få symptom. De vanligaste symptomen är koncentrationssvårigheter, svårt att sitta still och ett stort behov av nya spännande aktiviteter.
Psykolog Sven Östlund berättar att barnet kan vara som Pippi Långstrump, det vill säga så full av energi att han eller hon måste röra på sig, eller som tjuren Ferdinand, som har lågt energipåslag, svårt att koncentrera sig och drömmer sig bort.
Man brukar räkna med att cirka fem procent av alla skolbarn har adhd. För många kvarstår symptomen i vuxen ålder.

”Tjuren Ferdinand”
Adhd-symptom med i huvudsak uppmärksamhetsstörning:
• ofta ouppmärksam på detaljer (gör ofta slarvfel)
• ofta svårt att behålla uppmärksamheten
• verkar inte lyssna på direkt tilltal
• följer inte givna instruktioner (beror inte på trots)
• har svårt att planera och organisera
• ogillar/undviker aktiviteter som kräver mental uthållighet (läxor, skolarbete, bokläsning)
• tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (skolböcker, verktyg)
• är lättdistraherad
• ofta glömsk i vardagslivet.

”Pippi Långstrump”
Adhd-symptom med i huvudsak överraktivitet/impulsivitet:
• ha svårt att vara stilla med händer eller fötter
• lämnar ofta sin plats i till exempel klassrummet
• springer ofta omkring eller klänger/klättrar mer än vad som är lämpligt
• har svårt att leka lugnt och stilla
• verkar ofta ”vara på språng”
• pratar ofta överdrivet mycket
• svarar ofta innan frågeställaren har pratat färdigt
• har svårt att vänta på sin tur, avbryter i samtal eller inkräktar på andra (till exempel kastar sig in i andras lekar).

(Källa: Riksförbundet Attention och FASS)

Av Elisabet Tapio Neuwirth

LÄS MER

Ingen fara med giftfri fiskolja

Larmet om giftiga fiskoljor 2002 var inte så dramatiskt som det först lät. Enligt en undersökning från den irländska motsvarigheten till Livsmedelsverket innehöll 10 av 15 fiskoljor så pass höga halter dioxin att de inte klarade de nya europeiska gränsvärdena.

En olja i undersökningen klarade sig helt utan anmärkning. Den är svensktillverkad och heter Eskimo-3.
Uppsalaprofessorn Tom Saldéen vid instutionen för kirurgisk vetenskap har gjort flera studier kring fiskolja och dess effekt vid hjärt-kärlsjukdomar och plötslig hjärtdöd.
– Det var två helt olika oljor som var med i undersökningen, säger Tom Saldéen. De som klassades ut var torskleveroljor. Eskimo-3 och de andra som klarade värdena är tillverkade av ren kroppsfettolja från fet fisk.
De nya europeiska gränsvärdena gäller från och med juli år 2002.

Av Elisabet Tapio Neuwirth

LÄS MER

Mata hjärnan med rätt fett

Fel fett skadar, medan bra fetter bygger upp. Med rätt blandning av fettsyror kan vissa tillstånd som dyslexi botas. Här fortsätter den tredje delen om de spännande fettsyrorna. Olle Haglund, Medicine doktor, berättar.

De omättade fettsyrorna behövs för hjärnans och näthinnans normala utveckling. Forskning har visat att fettsyror i starkt ökad omfattning börjar byggas in i hjärnan i fosterstadiet redan vid 27 veckors ålder. Vid födseln är hjärnan långt i från färdigutvecklad utan fortsätter att utvecklas ända fram till slutet av puberteten. Utskott från hjärncellerna växer ut och får kontakt med andra hjärnceller. En hjärncell kan direkt eller indirekt ha kontakt med så många som 3 000 andra hjärnceller. Man vet nu att DHA och arakidonsyra har stor betydelse i detta sammanhang.
Bröstmjölk innehåller i regel hög halt av EPA, DHA och arakidonsyra. Även om mamman inte har så mycket av dessa fettsyror i sitt blod, så sker det en koncentration av dem till bröstmjölken. Det finns många studier som visar skillnader mellan barn som fötts upp på bröstmjölk och på dem som har fått flaskmjölk. Man har bland annat kunnat konstatera skillnader i inlärningsförmåga och synfunktion. Att ge sitt barn bröstmjölk skyddar också mot läs- och skrivsvårigheter, dyslexi.

Fettsyrablandningar ger goda effekter på läs –och skrivsvårigheter, det har ett flertal studier gjorda under de senaste åren kunnat påvisa. Man har tillfört fettsyrablandningar som innehållit en blandning av olja från tonfisk och jättenattljusolja. Tonfisk har en övervikt av DHA över EPA och jättenattljusoljan har en hög halt av GLA, gamma-linolensyra. Eftersom hjärnans vanligaste fettsyra är DHA antog man att tillförsel av denna fettsyra skulle ge den bästa effekten. Den senaste forskningen visar dock att en fettsyrablandning med betydligt mer EPA än DHA, samt en del GLA har den bästa effekten. Vid ett okommersiellt expertmöte i Oxford 2001 redovisades preliminära resultat av behandling av dyslexipatienter med fettsyrablandningen ”eye q”. Bland annat visades ett exempel där en pojke med dyslexi ombads skriva sitt namn före behandlingsstarten. Han skrev men namnet var oläsbart. Efter en tids behandling fick han återigen skriva sitt namn och denna gång blev det snyggt och prydligt. Under efterföljande diskussion frågade en åhörare vilken den använda fettsyrablandningen var. Med konferensledningens tillstånd nämndes det då att det var fettsyrablandningen ”eye q” som använts.
Det finns starka samband mellan fiskkonsumtion och skydd mot psykiatriska tillstånd. Sammanställningar av Världshälsoorganisationen (WHO) visar att det i de flesta länder finns ett tydligt omvänt samband mellan konsumtion av fisk och förekomst av depression, manodepressiv sjukdom, fientlighet, självmord och mord. Ju mer omega-3-fettsyror som konsumeras, desto mindre förekomst av dessa förhållanden. Forskarna tror att det är innehållet av EPA och DHA, men kanske också av arakidonsyra i fet fisk som ligger bakom sambanden.

Det finns starka vetenskapliga bevis om barns problemlösningsförmåga och fettsyratillskott.
1998 utfördes en studie på 21 fullgångna barn som under fyra månader fick tillskott av EPA, DHA och arakidonsyra, medan 23 barn inte fick detta. Vid tio månaders ålder undersöktes barnens problemlösningsförmåga. Studien visade att de barn som fått fettsyratillskott hade en statistiskt säkerställd bättre problemlösningsförmåga än den grupp som inte fått tillskottet av fettsyra. Höga problemlösningspoäng är förenat med högre intelligens senare under barndomen.

Får vi i oss tillräckligt av fettsyror om vi äter mycket av fet fisk? De som äter fet fisk tre till fyra gånger i veckan kan säkert få i sig det de behöver om de inte lider av sjukdomar som dyslexi, dyspraxi, DAMP/ADHD, autism, olika typer av depression och schizofreni. Vid dessa tillstånd är emellertid förlust av fettsyror troligen en viktigare orsak än nedsatt bildning/tillförsel. Alarmerande lågt fiskintag ses särskilt hos barn och ungdomar och hos många äldre. Dessutom finns problemet med Östersjö- och insjöfisk med högt innehåll av miljögifter som DDT, PCB och kvicksilver. Kvinnor i fertil ålder bör inte alls äta sådan fisk. För män rekommenderas förtäring högst en gång i veckan.

Visste du att 60 procent av din hjärnas torrvikt är fett? Jo, så är det, vattnet borträknat!  Näst fettväven är hjärnan det fettrikaste organet i vår kropp. Hela 36 procent av hjärnans torrvikt består av fosfolipider (se figur). Den ena av dessa fettsyrasvansar en fleromättad fettsyra. Fosfolipiderna består förenklat av en kula till vilken två fettsvansar är bundna (se figur). De allra vanligaste av dessa är omega-3-fettsyran DHA. Den andra mycket vanliga fleromättade fettsyran i hjärna/näthinna är omega-6-fettsyran arakidonsyra. Hjärncellernas membraner består, liksom andra cellers membraner, av ett dubbellager nämnda fosfolipider. I detta dubbellager flyter äggviteämnen omkring. Dessa äggviteämnen utgörs av olika kanaler för joner och mottagarstationer (receptorer) för signalsubstanser. Ämnen som påverkar dessa receptorer kan vara dopamin, serotonin, acetylkolin och glutamat. Samtliga synnerligen viktiga ämnen för hjärnans funktion. Man vet nu att funktionen av dessa receptorer och jonkanaler i hög grad påverkas av vilka fettsyror som omger dem.

Att omsättningen av de fleromättade fettsyrorna är störd i hjärnan vid tillstånd som dyslexi (läs-och skrivsvårigheter), dyspraxi (svårighet att samordna rörelser), ADHD och DAMP, alkoholfosterskada, depression, autism och schizofreni, det vet man nu. Man har funnit rubbningar i fettsyraomsättningen i hjärna/näthinna, ofta med minskade mängder av DHA och arakidonsyra. Denna brist beror inte bara på försämrad bildning av dessa fettsyror utan även på att en för stor mängd av dem lossnar från cellmembranen och sedan inte kan ersättas. Det enzym som lossar dessa fettsyror heter PLA2 (fosfolipas A2, se figur). Vid de tillstånd som nu nämnts, så finns ofta för hög aktivitet hos detta enzym. Man har kunnat visa att EPA har en starkt hämmande effekt på detta enzym. De lossnade fettsyrorna ska fungera som signalsubstanser men kan förstöras av fria radikaler. Dessa oxiderade fettsyror stimulerar ytterligare enzymet PLA2. En likadan fettsyra som lossats måste sedan åter byggas in i cellmembranet, annars fungerar inte hjärncellen bra. Om tillgången på en bra fettsyra är dålig, så kan en sämre fettsyra byggas in i hjärncellens membraner, vilket inte är bra.

(Figur in här: Omsättningen av fleromättade fettsyror i hjärnans fosfolipider)

Värt att veta
Brist på fettsyror. Djur som föds upp på fettfri kost växer mycket dåligt, utvecklar skador i hud och njurar, samt blir infertila. Tillförsel av alfa-linolensyra och arakidonsyra botar dessa bristsymtom.
Brist på essentiella fettsyror hos människa visar sig bland annat som starkt ökad törst, stora urinmängder, hudförändringar och dålig utveckling av hjärna och näthinna. Brist ökar också risken för en rad folksjukdomar.
Reglering av gener. Fettsyror har viktiga funktioner i kroppens reglersystem genom att slå av eller på olika gener. Bland annat kan omega-3-fettsyror påverka gener som leder till minskad risk för cancer. Däremot kan omega-6-fettsyror ibland öka denna risk.
Energibildning. Fettsyror utgör ett viktigt bränsle för muskelceller och hjärtmuskelceller. De transporteras in i cellens kraftverk, mitokondrierna, och förbränns där till ATP som ger den energi som behövs för de flesta reaktioner i kroppen.
Amning i mer än sex månader. Bröstmjölk är guld värd visar allt fler forskningsresultat och bekräftar därmed amningens positiva betydelse.
Naturen har säkerställt att fostret får så mycket av de fleromättade fettsyrorna som möjligt. Moderkakan har nämligen en inbyggd mekanism som koncentrerar fettsyrorna från mammans blod. Fostrets blod kommer därför att innehålla dubbelt så mycket som mammans blod. Detta kan till och med leda till att mamman själv får brist.
Barn med dyslexi mår bra av essentiella, nödvändiga fettsyror. För några år sedan presenterade den engelska forskaren Jacqueline Stordy sensationella rön, som visade att barn som fått för liten mängd fettsyror inte hade en normal utveckling av ögats funktioner, eftersom kommunikationen mellan ögat och hjärnan försvårades.

Liten ordlista
AA: Arakidonsyra, är en omega-6-fettsyra. Finns företrädesvis i ögats och hjärnans cellmembran. AA finns i livsmedel som grönsaker och inälvsmat.
EPA: Förkortning av ”Eikosapentaen-syra”. En fleromättad fettsyra med 20 kolatomer och fem dubbelbindningar. Finns i betydande omfattning endast i havets näringskedja, särskilt i fet fisk och i späck från sälar och valar.
DHA: Förkortning av ”Dokosahexaen-syra”. En fleromättad fettsyra med 22 kolatomer och sex dubbelbindningar. DHA bildas av EPA och finns därför på samma ställen i naturen. I kroppen kan DHA åter ombildas till EPA och tjänar som något slags lager för denna viktiga fettsyra. DHA ingår dessutom i ögats näthinna och i nervcellerna.
Prostaglandiner: Hormonliknande ämnen, som bildas i kroppen med utgångspunkt från fleromättade fettsyror med 20 kolatomer. Är nödvändiga för att sätta igång vissa bestämda processer i cellerna.
Leukotriener: Bildas i kroppen av fleromättade fettsyror med 20 kolatomer och verkar attraherande  på vita blodkroppar.
Vita blodkroppar: En grupp blodceller som kan oskadliggöra bakterier med mera som tränger in i kroppen. Det arbete de utför brukar vi kalla inflammation. En överreaktion av de vita blodkropparna kan förorsaka smärtor i leder och muskler.
Fettsyror: Byggstenar för fetter och oljor. Består av kedjor av kolatomer som kan vara sammanbundna med enkel eller dubbelbindningar.
Mättade fettsyror: Fettsyror utan dubbelbindningar, till exempel mjölkfett i smör, svinfett och talg.
Enkelomättade fettsyror: Fettsyror utan dubbelbindning, till exempel större delen av fettsyrorna i olivolja.
Fleromättade fettsyror: Fettsyror med två eller flera dubbelbindningar, till exempel linolsyra i sojaolja och linolensyra i linfröolja, båda med 18 kolatomer.
Triglycerider: Den oftast förekommande formen av fett i våra livsmedel och i människans kropp. Tre fettsyror är bundna till glycerol, därav namnet.

Av Olle Haglund

LÄS MER

Viktigt om fettsyror

I forskningsvärlden är man enig om att omega-3-fettsyror har en stark effekt på rubbningar i hjärtrytmen och plötslig hjärtdöd. Nu finns det mycket som talar för att dessa livsviktiga fettsyror kan minska risken för epileptiska anfall och skydda mot ”gula-fläcken-sjukan”.

Omega-3-fettsyror och hjärtkärlsjukdom
Det är sedan länge välkänt att omega-3-fettsyror har en skyddande effekt mot hjärtkärlsjukdom. Via en rad mekanismer, som till exempel normalisering av störda blodfetter och förbättrad endotelfunktion*, skyddar omega-3-fettsyror mot åderförkalkning. De har också positiv effekt på förhöjt blodtryck och vid proppbildning. Forskarna är dock eniga om att den starkaste effekten av omega-3-fettsyror på hjärtkärlsjukdom är effekten mot rubbningar i hjärtrytmen och plötslig hjärtdöd. Genom att dessa fettsyror binder sig till hjärtmuskelcellernas membran, så tätas de jonkanaler som felaktigt släpper in för mycket kalcium. Detta ger ett skydd mot rubbningar i hjärtrytmen och minskar risken för plötslig hjärtdöd. Det finns ett flertal studier som visar att konsumtion av fisk och omega-3-fettsyror minskar död i hjärtkärlsjukdom. I dag rekommenderas att man ska äta fisk, både fet och mager, gärna tre till fyra gånger i veckan. Om man inte gillar fisk, eller inte kan få tag på bra fisk utan miljögifter, så finns det många fiskoljor av bra kvalitet att välja mellan. Också när det gäller hjärtkärlsjukdom finns det stöd för att EPA-rika oljor som eye q skulle ha minst lika god effekt som traditionella fiskoljor. Under hösten lanseras en ny fiskolja, Cardiozen, som innehåller oerhört mycket EPA.

Kan omega-3-fettsyror och antioxidanter hjälpa vid epilepsi?
Det finns mycket som talar för att omega-3-fettsyror kan minska risken för epileptiska anfall. Märkligt nog så finns det mycket få undersökningar gjorda på människor. Som redan nämnts har omega-3-fettsyror en skyddande effekt mot rubbningar i hjärtrytmen. De forskare som kunnat visa detta har länge hävdat att cellmembranen och jonkanalerna i hjärncellerna är uppbyggda och fungerar på samma sätt. Rent teoretiskt menar dessa forskare att omega-3-fettsyror borde skydda mot okontrollerade urladdningar även i hjärncellerna. Det finns en rad djurmodeller för att framkalla epileptiska anfall. Förbehandling med omega-3-fettsyror har i en rad sådana modeller visat sig skydda mot anfall. Men det finns tyvärr bara en liten israelisk studie på människa som visar att de här fettsyrorna har en skyddande effekt mot epileptiska anfall. I den studien fick fem personer med epilepsi dagligen under sex månader använda ett smörgåsmargarin som var berikat med omega-3-fettsyror. Samtliga deltagare visade sig få färre och mindre allvarliga epilepsianfall. Det finns också ett experimentellt stöd för att antioxidanter kan minska risken för anfall. Ännu mer stöd finns för uppfattningen att dessa ämnen kan minska risken för hjärnskador efter täta och långa epilepsianfall Det är alltså hög tid att få igång välkontrollerade studier som undersöker effekten av omega-3-fettsyror och antioxidanter på epilepsi. Många epilepsiexperter, bland annat på Astrid Lindgrens barnsjukhus, har visat intresse för dessa idéer. Den senaste tiden har ett stort antal personer med epilepsi på eget initiativ prövat den EPA-rika oljan eye q och ökat antioxidantintag. Många har rapporterat minskad medicinanvändning, lindrigare anfall och minskat antal epileptiska anfall.

Omega-3-fettsyror, antioxidanter och ”gula-fläcken-sjukan”
”Gula-fläcken-sjukan”, på läkarspråk kallad makuladegeneration, är den vanligaste orsaken till stark synnedsättning och blindhet i västvärlden. Gula fläcken i näthinnan är området för skarpt seende. I dag finns det ingen effektiv metod att förebygga och behandla den här sjukdomen. En viss typ av den kan bromsas upp tillfälligt med laserbehandling (fotodynamisk terapi), men någon bestående effekt av behandlingen finns inte. Sjukdomen finns där och behandlingen måste upprepas flera gånger för att ge lindring.

Riskfaktorer för gula-fläcken-sjukan
Ärftlighet
Hög ålder
Rökning
Högt blodtryck
Åderförkalkning
Störda blodfetter
Övervikt/fetma
Exponering för blått ljus
Låga blodnivåer av vissa antioxidanter
Låga blodnivåer av omega-3-fettsyrorna EPA och DHA

De antioxidanter som ger gula fläcken dess färg är lutein och zeaxantin, där de rikaste källorna finns i spenat, grönkål och äggula. Det finns starka skäl att tro, att dessa båda antioxidanter kan skydda mot utveckling av sjukdomen. Andra antioxidanter som man också tror kan ha skyddande effekt på sjukdomen är lykopen (tomatens röda antioxidant; tomaten måste upphettas för att frigöra ämnet), vitamin C, vitamin E och selen. Under hösten lanseras en ny antioxidantblandning som bör ha god effekt på näthinnans gula fläck. Den har namnet Oxy Vision. Det har tidigare visats att hög fiskkonsumtion och högt intag av omega-3-fettsyror kan skydda mot gula-fläcken-sjukan. I den så kallade AREDS-studien** kunde man se att personer med högt intag av omega-3-fettsyror och höga blodnivåer av dem uppvisade cirka 50 procent minskad risk att drabbas av sjukdomen. Planer finns att man i Stockholm och Lahtis ska genomföra en placebo-kontrollerad studie med användning av den EPA-rika oljan eye q och antioxidantblandningen Oxy Vision. *endotelet är blodkärlets tunna innerhinna som bildar viktig kväveoxid

Mellan den 31 augusti och 3 september 2003 ägde en stor internationell konferens rum i Aviemore i norra Skottland. Ämnet var fosfolipider och fettsyror (BP 2003). BP står för Brain Phospholipids, hjärnans fosfolipider. Fosfolipiderna är de strukturer, som bygger upp cellernas membran. Varje fosfolipid har två fettsyror bundna till sig.
I konferensen deltog många av världens ledande experter på fettsyror. Olle Haglund var inbjuden att tala över temat ”Omega-3 fatty acids in cardiovascular disease, epilepsia and macular degeneration”. Makula degeneration, kallas ofta populärt för ”gula-fläcken-sjukan”.
Vid denna mycket högklassiga konferens redovisades många nya spännande resultat.

I den så kallade GISSI-Prevenzione-studien** fick deltagarna antingen 900 mg omega-3-fettsyror dagligen, eller 300 mg E-vitamin, eller båda delarna eller inget alls. De som fått omega-3-fettsyror visade minskad hjärtkärldöd med cirka 20 procent och en 45-procentig minskning av plötslig hjärtdöd. Tillsats av E-vitamin gav ingen ökad vinst.
En annan studie visade att män med de högsta blodnivåerna av omega-3-fettsyror hade 81 procents lägre risk att drabbas av plötslig hjärtdöd.
I ett berömt djurförsök framkallade man först en infarkt i hjärtats framvägg genom att knyta av ett kranskärl. Sedan fick råttorna återhämta sig en månad. Därefter knöt man av ett nytt kranskärl och djuren fick springa på ett rörligt rullband. Detta framkallade snabbt hjärtflimmer och död. En förbehandling med omega-3-fettsyror 50 minuter före rullbandslöpningen ,visade sig skydda djuren mot hjärtdöd. Forskarna tror att omega-3-fettsyrorna binder sig till cellmembranen i hjärtmuskeln och därigenom tätar jonkanalerna, så att inte för mycket kalcium läcker in på ett okontrollerat sätt genom kanalerna.
** Den som vill veta mer om studien, kan vända sig till redaktionen.

Av Medicine doktor Olle Haglund

LÄS MER

Det flytande guldet i finska Lappland

Mitt ute i skogen i finska Lappland förädlas havtornsbär till en gyllene olja, en vitaminbomb som reparerar huden och främjar sårläkning. Havtorn innehåller fyra fettsyror varav – den viktigaste – med nummer 7, hjälper kvinnor med torra och sköra slemhinnor.

fetchimage

Omega är ett ord som finns på allas läppar i dag. Omega är ett samlingsnamn för fettsyror som på många olika sätt understödjer hälsan. I Sverige och Finland längs Bottenviken och vidare ner mot Åland växer havtorn vars bär är rena vitaminbomben.

Havtornsbären innehåller omega 3, 6, 7 och 9 samt viktiga vitaminer som A, B, C och E, men också mineraler, karotenoider, flavonoider och växtsteroler. Det är betakarotenet som ger oljan dess gyllene färg.

Forskarna är speciellt intresserade av förmågan hos omega 7 att reparera huden och hjälpa torra och sköra slemhinnor att återfå sin fuktighet. Omega 7 är en kroppsegen olja, det vill säga kroppen kan producera oljan själv. Produktionen avtar dock med åldern. Framförallt i klimakteriet märker kvinnan av förändringen och det är vanligt att hon får torra slemhinnor i underlivet, i munnen och i ögonen.

Inom den österländska folkmedicinen har omega 7 använts i flera hundra år. Man har använt omega 7 mot hosta, inflammationer, slem i luftvägarna, mot matsmältningsbesvär, för en förbättring av blodcirkulationen och mot diverse kvinnosjukdomar.

– Havtorn har inte bara ett medicinskt verkningsområde. Användningsområdet spänner även över kosmetik- och födoämnesproduktion. Det finns mer än 1 000 vetenskapliga publikationer om havtorn. Men det stora flertalet skrifter redogör för en användning mot hud- och slemhinneåkommer, säger professor Ingemar Joelsson i Malmö, som är expert på kvinnosjukdomar.

1990 tog forskningen fart i finska Åbo tack vare en ung forskarstudent, Baoru Yang som kom till Finland och universitet i Åbo för att slutföra sin doktorsexamen. Baoru Yang kommer från ett område i Kina som har det största området av vilda havtornsbuskar. Där anser man att varje del av havtornen är värdefull och använder därför havtorn som en ingrediens i den traditionella kinesiska medicinen vid behandlingen av olika sjukdomar. Baoru Yangs studier om havtorn inspirerade internationella forskare att börja studera havtornens effekt på framförallt hudsjukdomar men också på autoimmuna sjukdomar samt inom gynekologin och invärtesmedicinen.

– Havtornen är spännande eftersom den innehåller så många olika komponenter. Till exempel innehåller havtornsbären 40 gånger mer C-vitamin än jordgubbar. Beroende på innehållet av de fyra fettsyrorna, omega 3, 6, 7 och 9 samt antioxidanter och vitaminer är havtorn en mycket intressant växt att forska vidare på. Det vida användningsområdet för havtornsolja har lett till ett brett internationellt forskningsintresse, vilket gynnar konsumenten, säger Baoru Yang.

Den sjukdom, som havtornsoljan är effektivas mot, är Sjögrens syndrom. Det är en kronisk autoimmun sjukdom som inordnas under reumatiska sjukdomar. Vid Sjögrens syndrom lider patienten av minskad saliv- och tårbildning. Det leder till torr mun och torra ögon. ”En skavande känsla och grusiga ögon” brukar beskriva symtomen. En brännande känsla i munnen och en större risk för att utveckla svamp i munhålan är en annan negativ effekt. 90 procent av de drabbade är kvinnor.

– Det finns inget skolmedicinskt preparat som hjälper mot Sjögrens syndrom. Patienterna är beroende av egenvårdsprodukter innehållande havtornsolja. Det är framförallt omega 7-oljan som har effekt. Patienterna blir av med sin muntorrhet när slemhinnorna återfår fukten, säger Ingemar Joelsson.

Torra slemhinnor i underlivet är vanligt hos kvinnor som kommit in i klimakteriet då östrogenproduktionen minskar. Torra slemhinnor ökar risken för infektioner av bakterier, svamp och virus. Havtornsoljan minskar torrheten och vitaliserar slemhinnorna. Den har även en reparerande effekt på huden samtidigt som den understödjer sårläkning.

– Min forskning avseende havtorn och dess egenskaper har kunnat tillgodogöras produktionen av Membrasin, som sker i Aromtechs fabrik i Torneå. Produkten genomgår en mycket  noggrann tillverknings- och kontrollprocess. Den naturliga havtornsoljan skyndar på hudcellerna i deras förnyelseprocess, säger Baoru Yang. Därför är den så välgörande för många kvinnor som i 40-årsåldern får problem med torr hud och torra slemhinnor.

Vad är omega 7?

Det är en kroppsegen fettsyra. Det vill säga, kroppen kan själv producera omega 7, men med ökad ålder och under påverkan av dålig kost och stress minskar produktionen av omega 7.

En minskad produktion av omega 7 i kroppen kan också bero på att ett enzym, fosfolipas A2, har för hög aktivitet. Det påverkar de omättade fettsyrorna i cellmembranen, som bryts ner för snabbt och en ny omättad fettsyra hinner inte komma till undsättning innan de fria radikalerna snabbt hunnit angripa cellerna. Då uppstår en brist, vilket gör att cellmembranen inte fungerar som de ska när det gäller att transportera bort slaggprodukter och att skydda cellerna mot skadliga ämnen. Inte heller kan det föras in näringsämnen i cellerna.
fetchimage

5 frågor till professor Ingemar Joelsson

När kan Membrasin hjälpa mig?

– När du av olika anledningar får torra, ömtåliga, känsliga och sköra slemhinnor.

Hur hjälper Membrasin?

– Havtornsoljan återfuktar slemhinnorna, stimulerar huden och ger ett allmänt bättre hälsotillstånd.

Är havtornsolja bara ett ”kvinnopreparat”?

– Nej, inte bara kvinnor får besvär med torra slemhinnor, även män får det främst i munnen. Det kan bland annat bero på läkemedelsbiverkningar.

Finns det några biverkningar?

– En sidoeffekt som rapporterats när man tagit preparatet är magbesvär. Därför rekommenderas det att man tar havtornsoljan i samband med en måltid.

Om jag intar andra läkemedel, när ska jag då ta Membrasin?

– Om en patient äter det blodförtunnande medlet Waran ska en viss försiktighet iakttas när det gäller intaget av fettsyror i kosttillskott. Samma sak gäller Levaxin som man tar vid sköldkörtelrubbningar. Inte heller ska man ta preparatet i samband med andra läkemedel som tas på fastande mage. Det kan ge en förstärkning av läkemedlet. Det bästa är att ta den här typen av preparat någon timma före eller efter dessa läkemedel.

Av Elisabet Palm

fetchimage

Så heter havtorn på:
Tyska – Sandhorn.
Danska – Tindved.
Finska – Tyrni.
Engelska – Buck-Thorn.

Produkter
Du kan hitta havtornsolja i två produkter i dag. Den mest dokumenterade är Membrasin.

Fakta om havtornsbusken
Ø Havtorn kan bli upp till sex meter hög. Den är rik på C-vitamin, växtsteroler, karotenoider och fettsyror. Havtorn kräver mycket ljus och tack var långa dagar och ljusa nätter i nordligaste Sverige och Finland är det extra gynnsamt att odla havtorn där.

Ø Havtorn är en buske med en vedartad stam som troligtvis härstammar från Himalaya. Blommorna är gulgröna medan bären varierar mellan orange och rödgult. Bladen är silvergrå.

Ø Carl von Linné nämner havtorn i Systema Naturare 1732. Linné skriver: ”bären ätas af fiskare på färsk fisk, sönderstötte, äro sura”.

Ø Hippophaë är havtorn på latinska. Nomadernas hästar åt av havtornsbären därav buskens namn. Grekiska för häst är hippos.

LÄS MER